Teknisk bevisning har blivit ett allt viktigare inslag i
brottsmålsprocesser beroende på att erkännanden blivit
ovanligare och att värdet av vittnesbevisning ställts under
diskussion. En strategisk roll i organisationen för att få fram
teknisk bevisning spelar statens kriminaltekniska
laboratorium. Laboratoriet har under senare år visat en
mycket god utveckling vilket också framhålles i
budgetpropositionen -92.
''Med en resursökning på 6 procent har laboratoriet
under perioden mött en ökning av antalet inkommande
ärenden på 44 procent'' ... ''Statens kriminalvårdstekniska
laboratorium har lyckats öka sin produktivitet på ett mycket
tillfredsställande sätt och har därigenom kunnat
upprätthålla en god service i förhållande till
polismyndigheterna.''
Det bör i detta sammanhang framhållas att ca hälften av
de nytillkomna resurserna har erhållits för att laboratoriet
skulle kunna utvidga sin verksamhet med DNA-
undersökningar.
Laboratoriet har också en strategisk roll i ett annat
avseende, nämligen i fråga om effektiviteten i
polisutredningarna. Med tillräckliga resurser kan
laboratoriet snabbt få fram resultat och härigenom
effektivisera polisarbetet. Detta gäller framför allt på
våldsbrottssidan och då i fråga om s.k. spaningsmord.
Genom att laboratoriet kan utföra DNA-undersökningar
och följa med i den snabba utvecklingen på området kan
utlåtanden om misstänkta dels leda till att oskyldigt
misstänkta snabbt blir friade, dels att polisresurser inte
slösas på felaktiga spår utan kan inriktas mot den verkliga
brottslingen.
Mot denna bakgrund vill vi instämma i
justitiedepartementets uttalanden i budgetpropositionen:
''Det är viktigt att verksamheten, trots det ansträngda
statsfinansiella läget, kan drivas och utvecklas utan
inskränkningar i fråga om kvalitet eller omfattning.'' Enligt
vår mening bör man härvid ta hänsyn till att antalet ärenden
från rättsväsendet ökat med ca 5 procent per år sedan
mitten av 1980-talet. Denna trend följs så långt det nu är
möjligt. I BP 92 föreslås laboratoriet få ett ramanslag på 38 923 000
kronor. Denna summa är om hänsyn tas till
anslagsomläggningen för polisväsendet samt löne- och
kostnadsomräkning 9 procent lägre än vad laboratoriet
disponerar innevarande budgetår. Om den långvariga
trenden för ärendeinströmningen fortsätter, vilket
förefaller sannolikt, läggs alltså ett rationaliseringskrav på
laboratoriet om ca 15 procent på ett år. Att laboratoriet
härvid skulle kunna drivas utan inskränkningar i fråga om
kvalitet och omfattning är enligt vår bedömning en
omöjlighet. Ramanslaget bör därför räknas upp med 3
milj.kr.
Med en sådan uppräkning bör laboratoriet ha rimliga
möjligheter att fortsätta sin verksamhet med samma
kvalitet och omfattning som i dag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen utöver vad regeringen föreslagit för
budgetåret 1992/93 anvisar 3 milj.kr. till statens
kriminaltekniska laboratorium.
Stockholm den 24 januari 1992
Lars-Erik Lövdén (s)
Ulla-Britt Åbark (s)
Bengt-Ola Ryttar (s)
Birthe Sörestedt (s)
Nils Nordh (s)
Göran Magnusson (s)
Sigrid Bolkéus (s)