Det är viktigt att samhällets reaktion är tydlig när någon
begår brott. Sker inte detta äventyras trovärdigheten för
vårt rättsväsende. Inte minst viktigt är det att unga
människor får klart för sig att på brott följer straff. Sker inte
detta fortsätter den unge sin väg på brottets bana och kan
så småningom hamna i allvarligare kriminalitet.
Tillgreppsbrotten dominerar och svarar för nära 70
procent av samtliga polisanmälda brottsbalksbrott.
Vanligast är stölder ur fordon och butiksstölder. Antalet
polisanmälda tillgrepp har ökat kraftigt under de senaste
åren. Minst en procent av handelns omsättning på cirka 300
miljarder kronor kan hänföras till snatterier, vilket betyder
att mer än tre miljarder kronor försvinner från handeln på
detta sätt.
Påföljden för snatteri är enligt 8 kap 2 § brottsbalken
böter eller fängelse i högst sex månader. Värdet av det som
tillgripits avgör om brottet ska bedömas som snatteri eller
stöld. Gränsen går för närvarande enligt praxis vid 800
kronor. De flesta som döms för snatteri får böter. Det
förekommer ofta att snattare undgår straff. Om det
tillgripna föremålet är värt mindre än 50 kronor är eftergift
mycket vanligt.
Vi anser att den gräns som finns mellan stöld och snatteri
bör avskaffas. Vidare anser vi att det inte heller bör finnas
någon 50-kronorsgräns som ger eftergift. Istället bör böter
erläggas direkt på platsen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder mot snatteri.
Stockholm den 23 januari 1992
Stina Gustavsson (c)
Marianne Jönsson (c)