Genom ändringar i vapenlagen (1973:1176) som trädde i
kraft den 1 januari i år har allt innehav av ammunition gjorts
tillståndpliktigt. Den som har tillstånd att inneha visst vapen
för skjutning får även inneha ammunition till vapnet (12 §);
allt annat innehav av ammunition fordrar särskilt tillstånd.
Innehav av ammunition utan motsvarande tillstånd är
straffbart (38 §).
På förslag av justitieutskottet (1990/91:JuU33) gjordes i
ansvarsbestämmelsen i 38 § vapenlagen undantag för ringa
fall av innehav av ammunition. Följden av denna ändring
är att innehav av enstaka patroner eller ett helt obetydligt
souvenirinnehav och liknande bagatellartade innehav, om
inte särskilda omständigheter motiverar något annat, är
straffritt. Som exempel på särskilda omständigheter angav
utskottet att ammunition påträffats i s.k. knarkarkvartar
eller under liknande omständigheter.
Följden av den reglering av innehav av ammunition som
nu gäller är således att allt innehav utöver sådant för vilket
det finns tillstånd utgör ett brott. Låt vara att ringa fall inte
leder till ansvar; handlandet innebär dock ett brott mot
vapenlagen. Enligt min uppfattning bör den som har
tillstånd att inneha ammunition också vara berättigad att
inneha en ringa mängd annan ammunition utan att för den
skull göra sig skyldig till en brottslig gärning och därmed bli
kriminaliserad. Ändamålet med detta innehav kan vara
undervisnings- och demonstrationssyfte eller att
ammunitionen har ett affektionsvärde.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att vapenlagen ändras på så sätt att
det blir tillåtet för vapenägare med licens att inneha en ringa
mängd ammunition som inte omfattas av innehavd licens.