Den snabba tekniska utvecklingen inom vapenteknologi har även genererat produkter inom den civila och civilpolisiära sektorn, vars behov utanför den legitima skytte- och jägarverksamheten starkt kan ifrågasättas.
Ett aktuellt och tydligt exempel på detta är sikten som i princip bara består av en högfrekvent för ögat osynligt ljusstråle. När ljuset träffar ett föremål alstras en röd fläck, som ger betraktaren en optisk information. Det betyder att ett vapen kan avfyras från höften. Endast pistolskyttar i vissa tävlingsgrenar samt poliser har ett legitimt behov av lasersikten i vårt land.
Med hänsyn till lasersiktenas sorgligt väldokumenterade kriminella verksamhetsområde, anser vi därför att den fria försäljningen av dessa bör förbjudas. I en debattartikel i Expressen den 16 december 1991 skriver vapenexperten Lars-Kristian Bergh i samma ämne och även han anser att den som saknar vapenlicens borde inte ha rätt att förvärva eller inneha lasersikte.
I Expressen-artikeln framgår det att finkalibriga vapen som är försedda med lasersikten kan avfyras med stor precision från ett dolt läge, undanskymt i kläder eller från en trasig ficka, utan att vapnet behöver höjas till ögonhöjd. Med andra ord, någon traditionell siktning behöver inte göras. Just i detta ligger en extra fara, en utsatt person ser inte att ett vapen riktas mot denne och tar därför inte instinktivt skydd. Ett finkalibrigt vapen har tämligen låg knall, har låg vikt och ger nästan ingen märkbar rekyl. Lasersikten är små cigarrstora föremål med i sammanhanget försumbar vikt. I kombination med redan farliga vapen blir funktionsgraden i våldskriminella sammanhang starkt förhöjd.
Lasertekniken används inom en rad områden för avståndsmätningar, även för civilt bruk. Dessa apparater är större, har kraftigare effekt och är försedda med elektronik för att på en teckenruta, så kallad display, kunna presentera digital och alfabetisk information. Ett förbud mot lasersikten innebär därför inte att några legitima intressen sätts förnär. Vår avsikt är inte att försvåra för landets pistolskyttar som tävlar Combat eller så kallat praktiskt skytte att kunna köpa lasersikten utan väntetid. Mot uppvisandet av giltig vapenlicens för jakt- eller tävlingsvapen, enhands- eller tvåhandsvapen, bör enligt vår mening inköpstransaktion kunna ske direkt över disk.
Vi anser även att en registrering av inköpet bör ske. Det kan praktiskt tillgå så att butiken fyller i en blankett, en inköpsanmälan, och sänder denna till polismyndigheten som för in inköpet på vederbörandes licensregisterkort.
Enligt vår mening är det inte lämpligt med övergångsbestämmelser för lasersikten av den typ som finns för startpistoler. Lasersikten är små, lätta och enkla att smuggla in i landet. Förbudet att inneha lasersikten för dem som inte har vapenlicens bör därför bli generellt och träda i kraft snarast möjligt. För att inte åstadkomma ekonomisk skada för det fåtal personer som utan att vara vapenägare innehar lasersikte, så anser vi att inlösen bör göras via polismyndigheterna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den som saknar vapenlicens inte bör ha rätt att förvara eller inneha lasersikte,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att registrering av inköp av lasersikte bör ske,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de personer som innehar lasersikte utan att vara vapenägare skall kunna få siktet inlöst via polismyndigheterna.
Stockholm den 10 januari 1992 Sigrid Bolkéus (s) Axel Andersson (s)