med anledning av prop. 1991/92:109 Utvidgad användning av samhällstjänst m.m.
I proposition 1989/90:7, där lagen om försöksverksamhet
med samhällstjänst presenterades, anfördes som ett av
motiven för verksamheten att unga lagöverträdare skulle få
välja en annan påföljd än fängelse och därigenom undvika
fängelsestraffets skadliga verkningar.
Brottspåföljden samhällstjänst kan med fördel användas
vid valet av påföljd för unga människor. Den
individualpreventiva faktorn samt möjligheten att få lära sig
värdet av ett arbete kan hjälpa ungdomar med problem att
återanpassa sig till ett normalt liv i samhället. I
propositionen sägs att ''ca 70 procent av dem som erhöll
samhällstjänst var under 25 år''. Tyvärr är det, enligt nedan,
svårt att döma en person under 21 år till skyddstillsyn med
samhällstjänst.
Böter, fängelse, villkorlig dom och skyddstillsyn är några
brottspåföljder. Villkorlig dom samt skyddstillsyn kan
endast väljas om påföljden för brottet ''inte bedöms kunna
stanna vid böter'' (27:1, 28:1 BrB). Villkorlig dom får
förenas med dagsböter. Skyddstillsyn får förenas med
dagsböter, fängelse eller samhällstjänst. D.v.s för att
samhällstjänst skall kunna väljas krävs att påföljden kunde
blivit fängelse, inte böter. Dessutom krävs att ''den tilltalade
förklarat sig villig att följa föreskriften''.
En person under 15 år kan inte dömas till påföljd (1:6
BrB). Är den åtalade under 18 år krävs synnerliga skäl för
att rätten skall kunna döma till fängelse. För ungdomar över
18 men under 21 år krävs särskilda skäl för att tillämpa
fängelse som påföljd (30:5 BrB).
Slutsatsen av dessa fakta är att samhällstjänst i det
närmaste inte fungerar som påföljd för unga lagöverträdare
mellan 15 och 21 år. Därför vore det positivt om
samhällstjänst kunde brytas ut och bli en självständig
påföljd. Då skulle samhällstjänst kunna väljas som
brottspåföljd även för ungdomar under 18 år. Alternativet
för denna ålderskategori är vård inom socialtjänsten eller
böter. Vad beträffar böter är det sällan ett realistiskt val då
ekonomiska tillgångar oftast saknas.
Att den idag gällande lagstiftningen kan ifrågasättas
nämns även i den aktuella propositionen (1991/92:109). Där
sägs att ''tillräckligt underlag för att nu föreslå en permanent
reglering av samhällstjänsten'' saknas. Flera problem har
uppmärksammats. Lagrådet och justitieutskottet har tagit
upp frågan ''om samhällstjänst bör konstrueras som en
fristående påföljd''. Det är inte helt klart att samhällstjänst
bör sammanfalla med förutsättningarna för att välja
skyddstillsyn. Vidare sägs att det finns ''anledning att
närmare studera om samhällstjänst bör kunna användas i
större utsträckning även för andra ålderskategorier än dem
försöksverksamheten främst tar sikte på''.
Tiden anses emellertid inte vara inne för en ändrad
lagstiftning. En parlamentarisk utredning tillkallas dock
''för att bl.a. se över frågan om alternativa påföljder''.
Det är av stor vikt att intentionerna bakom
samhällstjänsten som alternativ för de verkligt unga
lagöverträdarna får ett realistiskt genomslag i tillämpning
och regelverk. Det borde vara en viktig uppgift för den
aviserade utredningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av samhällstjänst som
fristående påföljd för unga lagöverträdare i åldern 15--21 år.
Stockholm den 27 februari 1992
Ingvar Svensson (kds)