Ett av våra stora samhällsproblem är användningen av
narkotika. Den är också en av orsakerna till den grövsta
brottsligheten, framför allt våldsbrott och de grova
tillgreppsbrotten. Bekämpandet av narkotikan måste ske i
alla led, såväl internationellt som lokalt.
Bekämpa narkotikan internationellt
Ett framtida svenskt medlemskap i EU gör att tullens
möjligheter att slå till mot resande och frakter från andra
EU-länder minimeras. Därvid blir den yttre tullen mot
tredje land desto viktigare. Men det är också viktigt att man
i det bredare internationella samarbetet, i första hand
Förenta Nationerna, tar upp kampen mot narkotikan. Det
är bara på den globala nivån som man kan angripa
narkotikans källa. Det bör utredas om en förändring av FN-
stadgan så att medlemsländerna skall kunna besluta om
sanktioner mot medlemsländer där det finns en bevisad
koppling mellan ett lands regering och narkotikahandeln.
Inom den Europeiska Unionen finns ett system med
polistjänstgöring i varandras länder. I detta samarbete ingår
bl.a. möjlighet till spaning för den polisman som är verksam
i ett annat EU-land. Med bristande framtida tullkontroll
blir detta ett viktigt komplement. Det är önskvärt att
regeringen tar initiativ till förhandlingar, som ger Sverige
möjlighet att delta i detta samarbete så snabbt som möjligt.
Det är också viktigt att ny teknisk utrustning används för
att bekämpa narkotikan. Det kan ofta vara effektiv
resursanvändning då det leder till högre
uppklarandefrekvens. Det gäller också användningen av
knarkhundar.
Bekämpa försäljning och bruk
Ett av de bättre sätten att minska bruket är att polisen
stör i försäljningsledet och brukarledet. Även här gäller
påståendet: Att sätta gränser är att bry sig om. På flera
platser i landet, bl.a. i Arboga, har det visat sig att man
genom att hårdbevaka kända langare och missbrukare kan
avslöja kedjor i försäljning och bruk man inte tidigare känt
till. Det är också vanligt att man vid varje tillslag efter
liknande störningsverksamhet kan avslöja flera inblandade.
Därför är det av stor vikt att polisen kan prioritera
störningsverksamheten mot narkotikan. Det gäller framför
allt den lokala organisationen.
Vi välkomnar också att regeringen i
budgetpropositionen annonserar ett tidigare centerförslag
om fängelse i straffskalan för eget bruk av narkotika. Detta
ger ökade möjligheter till tvångsvård.
Narkotikan i våra fängelser
Ett annat problem förknippat med narkotikan är dess
spridning i våra fängelser. Det är anmärkningsvärt att
narkotika kan ha en av den största lokala utbredningen i
våra mest bevakade lokaler. Det talas ofta om våra
fängelser som en utbildning i kriminalitet. Med dagens
utbredning av narkotikan i våra fängelser accentueras detta.
Det har förekommit tidningsuppgifter om att 70--80 %
av de intagna använder någon form av narkotika.
Det är av yttersta vikt att samtliga grova
narkotikabrottslingar placeras på slutna anstalter. De
intagna måste också i ökad utsträckning kunna underkasta
sig kontroll av brev och urinprov vid misstanke om
narkotikabruk i fängelse. Det skall också vara möjligt för de
intagna som så önskar att få avtjäna straffet på en
narkotikafri anstalt. Staten skall lämna garantier för detta.
Bekämpa orsakerna till bruket
Användningen av narkotika är idag så utbredd att man
inte kan tala om vissa grupper som narkotikaanvändare.
Den sociala acceptansen av narkotika innebär spridning till
socialt etablerade grupper. På många företag
narkotikatestar man idag personer före nyanställning. När
narkotikabruk kan utgöra fara för andra personer kan det
vara befogat att testning sker även vid statlig och kommunal
anställning. Det kan gälla anställning inom vården,
kollektivtrafiken och allmänfarlig verksamhet, såsom
kärnkraftverk.
Den största grogrunden finns ändå i grupper som lever i
social misär. Mer än varannan prostituerad i Stockholm är
intravenös narkotikamissbrukare. Samhället måste sanera
miljöer där narkotikan frodas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en förändring av FN-
stadgan,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Sveriges möjlighet att delta i
polissamarbete inom EU,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om polisens störningsverksamhet i
försäljnings- och brukarled,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om narkotika i fängelse.
Stockholm den 24 januari 1992
Christina Linderholm (c)