Fångarna själva har vid upprepade tillfällen kritiserat fångvårdens möjligheter till återanpassning efter frigivningen. Det är vägen ut i samhället som är det svåraste och som ofta blir en återvändsgränd om inte välplanerade och genomtänkta åtgärder vidtagas för att hjälpa den frigivne.
För att detta skall vara möjligt måste alla inblandade veta exakt när frigivningen sker. Dels inom fångvårdsanstalten och dels utanför anstaltens murar. Risken för återfall är dokumenterad. Den frigivnes kontakt med kriminella bekanta slutar ofta med nya brott och upprepad fängelsevistelse.
Vi föreslår därför att varje fånge från början får en civil kontaktman att dessa kontaktmän utses inom en betydligt vidare krets än i dag bl.a. kan personer som själva får hjälp hjälpa andra. Länkarna har ju visat hur effektiv den metoden är att den exakta dagen för frigivning fastställs minst 6 månader i förväg.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återanpassning av fångar till det fria samhället.
Stockholm den 22 januari 1992 Claus Zaar (nyd) Bert Karlsson (nyd)