I budgetpropositionen 91/92 skriver justitieministern att
kriminalvårdsanstalten i Hudiksvall skall avvecklas. Enligt
propositionen skall den platsbrist som då uppkommer,
avhjälpas genom tillbyggnad av anstalten i Gävle. Anstalten
i Hudiksvall har strategisk betydelse för den
kriminalpolitiska inriktningen som syftar till att tiden på
anstalt skall användas effektivt för att förbereda den intagne
för återanpassningen till livet utanför murarna. De intagna
på lokalanstalten i Hudiksvall är i huvudsak bosatta i
närområdet. Detta underlättar kontakterna med såväl
myndigheter, anhöriga som eventuellt blivande
arbetsgivare.
Erfarenheterna visar att anstaltsplaceringar på långa
avstånd ifrån hemorten är olämpliga, både ur
rehabiliterings- och samhällsekonomiska perspektiv.
Kontaktverksamheten med eftervården, med socialtjänst,
med eventuellt blivande arbetsgivare, inställelse till
rättegångar, permissionsrutiner m.m. blir mycket mer
komplicerade, ineffektiva och fördyrade när avstånden
mellan hemort och anstalt förlängs.
I dagens situation, när beslutet är aviserat om att
återinföra två tredjedelsfrigivningen så torde det, lågt
räknat, föreligga ett behov av ca 450 nya anstaltsplatser till
en investeringskostnad av ca 800 miljoner. Det är också av
den anledningen oklokt att lägga ned Hudiksvallsanstalten.
Det mest rationella vore att avvakta två
tredjedelsfrigivningens effekter på platsbehovet innan
nedläggningsbeslut fattas. Enligt vår mening vore det
rentav mest förnuftigt att fullfölja de förändringar i
anstaltsorganisationen som finns i riksdagens principplan.
Tomt är sedan 1980 anskaffad för den nybyggnad som då
beslutades om.
Det är också i sammanhanget viktigt att påpeka det
kriminalpolitiskt negativa i att samla ett för stort antal
intagna på samma anstalt. Mentaliteten och miljön på
sådana stora anstalter försvårar ofta personalens viktiga
motivationsarbete och underlättar heller inte ambitionen
att hålla narkotikan utanför anstalterna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av kriminalvårdsanstalt
i Hudiksvall.
Stockholm den 18 januari 1992
Widar Andersson (s)
Axel Andersson (s)
Sinikka Bohlin (s)
Sigrid Bolkéus (s)
Karl Hagström (s)
Ulrica Messing (s)