Narkotikamissbruket medför svåra skador hos missbrukarna och i samhället i stort. Många brott begås av narkotikapåverkade människor eller vid försök att få tag på pengar till inköp av narkotika.
Åtskilliga av de intagna på våra kriminalvårdsanstalter är dömda för narkotikabrott.
En självklar målsättning för vår kriminalvårdspolitik måste vara att anstalterna hålls fria från narkotika och att narkotikadömda inte kan fortsätta med sin brottsliga verksamhet under fängelsevistelsen.
Erfarenheten visar dock att denna målsättning hittills inte gått att uppfylla trots riksdagens uttalande och trots kriminalvårdsstyrelsens ansträngningar med upprättande av lokala handlingsprogram.
Det räcker inte med att försöka hålla några få utvalda anstalter narkotikafria, alla anstalter skall göras narkotikafria.
Justitieministern föreslår i budgetpropositionen, bilaga 3 att en parlamentarisk kommitté skall tillsättas med uppgift att utvärdera kriminalvårdsreformen.
Vi anser att en av de uppgifter denna utredning bör behandla är frågan om på vilket sätt kriminalvårdsanstalterna skall hållas helt narkotikafria. Det är ett oavvisligt krav att de som dömts för narkotikabrott inte i någon form kan fortsätta med sin verksamhet på anstalterna. Lika viktigt är att dömda som inte är narkotikamissbrukare undgår att komma i kontakt med eller bli beroende av narkotika under anstaltsvistelsen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att göra kriminalvårdsanstalterna helt narkotikafria.
Stockholm den 20 januari 1992 Bertil Danielsson (m) Leif Carlsson (m)