Kriminalvårdsanstalten i Karlskrona är en sluten
lokalanstalt som tillhör Malmöregionen. I regionen finns
förutom Karlskronaanstalten sex slutna lokalanstalter,
nämligen Malmö, Helsingborg, Ystad, Växjö och två i
Kristianstad. Den lagstiftning som reglerar kriminalvården
bygger bland annat på den så kallade närhetsprincipen, som
innebär att närheten till frigivningsorten skall vara
vägledande för placeringen av den intagne.
Om man lägger ned Karlskronaanstalten leder detta till
att sydöstra delen av Sverige blir utan sluten lokalanstalt,
vilket i sin tur sätter närhetsprincipen ur spel i den delen av
landet. Det skulle också innebära att Blekinge, vid sidan av
Jämtland, blir det enda län i Sverige som saknar
kriminalvårdsanstalt.
Trots att Karlskronaanstalten är en sluten lokalanstalt
tjänstgör den som något av en specialanstalt inom
Malmöregionen, där rymningsbenägna, narkotikaaktiva
och i övrigt svårbehandlade personer placeras. Härigenom
kan man i det längsta undvika förflyttningar av intagna till
mer avlägset belägna riksanstalter, vilka i första hand
behövs för ett långtidsklientel, samtidigt som verksamheten
vid övriga lokalanstalter inte behöver störas av
svårbehandlade intagna i alltför hög grad. Detta hindrar
inte att Karlskronaanstalten dessutom kan fungera som
lokalanstalt i ordets egentliga bemärkelse och ta emot
dömda som skall friges till Karlskrona eller Blekinge i övrigt
i enlighet med närhetsprincipen. Anstalten har nämligen
goda möjligheter till differentiering av de intagna.
Karlskronaanstalten är personalmässigt dimensionerad
för 37 intagna och har från och till varit överbelagd. Enligt
en bedömning som chefen för Malmöregionen,
kriminalvårdsdirektören Clas Amilon, gjort, torde antalet
platser kunna utökas till 45. Personalen på anstalten anser
att antalet platser utan kostnad för byggnation kan ökas till
49. Under alla omständigheter torde det alltså finnas
ytterligare platsreserver här.
Personalen uppgår till 35 anställda. Därutöver
tillkommer sex vikarier.
Det nya häkte som snart står klart i Karlskrona kommer
att kunna komplettera kriminalvårdsanstalten på ett
fördelaktigt sätt. Personalorganisationerna har redan gjort
upp en plan för hur de båda enheternas administration och
vikarieanvändning skall kunna samordnas, varigenom man
kan uppnå betydande rationaliseringsvinster som kommer
både anstalten och det nya häktet till godo.
Karlskronaanstalten fyller en viktig kriminalpolitisk
funktion i sydöstra Sverige. Under senare år har betydande
ekonomiska satsningar gjorts på anstalten. Så sent som 1990
byggde man ut brand- och överfallslarmet. Ingen annan
anstalt i Sverige har ett så modernt säkerhetssystem som det
man har i Karlskrona. Det är inte utan anledning som
Karlskronaanstalten används för intagna som är särskilt
rymningsbenägna.
Säkerheten har också ökats genom att all cellinredning
har gjorts fast och att säkerhetsglas av mycket hög kvalitet
installerats i samtliga celler.
Av årets budgetproposition framgår att det inte finns
ekonomiska möjligheter att riva upp förra årets beslut om
nedläggning av fängelset i Karlskrona. Vi menar emellertid
att ett fullföljande av nedläggningsbeslutet utgör en sådan
kapitalförstöring att fortsatt drift av Karlskronafängelset
bör finansieras genom omprioriteringar inom ramen för det
sammanlagda anslaget till kriminalvården. Som exempel på
andra besparingar kan nämnas följande.
Kriminalvårdsanstalten i Västerås kan läggas ned.
Denna anstalt är i mycket stort behov av renovering. I
kriminalvårdsstyrelsens lokalförsörjningsprogram står
bland annat följande:
Västerås är byggt 1857 och har 39 platser. Västerås är
byggnadsmässigt i dåligt skick, varför en upprustning kräver
omfattande åtgärder och skulle bli mycket
kostnadskrävande. Västeråsanstalten har lämnat ett mycket
omfattande förslag till ny- och ombyggnad. Förslaget är
tveksamt eftersom det skulle inskränka på det redan trånga
utrymmet för utomhusvistelse. Ombyggnaden skulle inte
medföra en ökning av platsantalet.
Nedskärningar kan göras inom kriminalvårdens
verkstadsindustri, den så kallade arbetsdriften. Det är
synnerligen kostsamt att hålla de intagna sysselsatta i
verkstäderna, eftersom de inte utgör någon fullgod
arbetskraft. Riksdagens revisorer beräknade för ett tiotal år
sedan kostnaderna för att hålla en intagen sysselsatt i
verkstadsarbete till cirka 100 000 kronor om året. Det vore
i många fall bättre att sysselsätta de intagna med social
träning och olika drogbehandlingsprogram, dels alltså ur
rent kriminalvårdsekonomisk synpunkt, dels också för att
på ett bättre sätt underlätta deras återanpassning i samhället
efter frigivningen.
Korttidsintagna som avtjänar 1--2 månaders straff för
rattfylleri o d kan placeras i celler för två. En säng kan utan
vidare ställas ovanpå den befintliga sängen. Exempelvis
anstalterna Skänninge och Viskan liksom alla nya
lokalanstalter, som har sådana korttidsintagna, kan med
fördel utnyttjas för dubbelbeläggning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar i enlighet med motionen att det
sammanlagda anslaget inom kriminalvårdens område
omprioriteras på sådant sätt att fortsatt drift av
kriminalvårdsanstalten i Karlskrona blir möjlig.
Stockholm den 15 januari 1992
Jerry Martinger (m)
Karl-Gösta Svenson (m)