Av ålder tillmäts i Sverige lekmannainflytandet i den
dömande verksamheten stor betydelse. Det ger möjligheter
till lokal, folklig förankring av domstolarnas verksamhet.
Allmänhetens rättsuppfattning kan klarare återspeglas vid
diskussionen om domsluten, liksom att nämndemännen kan
till allmänheten förmedla kunskaper om lagstiftning och
rättsregler.
Genom att nämndemännen numera har individuell
rösträtt har deras ställning stärkts i den dömande
verksamheten.
Ersättning till nämndemän
Rekryteringen till nämndemannakåren har tid efter
annan diskuterats, liksom dess sammansättning.
Tvivelsutan kan synpunkter bl.a. anföras på
ålderssammansättningen bland nämndemännen.
Faktorer som säkert har betydelse för rekryteringen är
de nuvarande ersättningsreglerna och nivåerna. En
nämndeman som inte har något inkomstbortfall får
ersättning med 300 kr.
per tjänstgöringsdag. Den som på grund av
uppdraget förlorar arbetsinkomst kan dessutom erhålla
maximalt 350 kr.
som kompensation. Totalt således 650 kr.
Inte ens den sammanlagda summan räcker för att
ersätta den som drabbas av löneavdrag för sin insats för det
allmänna.
För att skapa bättre förutsättningar för en allsidig
sammansättning av nämndemannakåren är det således
angeläget att snarast förbättra ersättningen. Målet bör vara
att den som får vidkännas löneavdrag -- inom normala
inkomstnivåer -- kompenseras helt för detta, liksom för
mistade semester- och pensionsförmåner. Reformarbetet
bör inriktas på att lösa den frågan innan nuvarande arvode
om 300 kr.
uppjusteras.
Riksdagen uttalade, på förslag av Justitieutskottet, vid
föregående riksmöte att en översyn av ersättningsnormerna
för nämndemän borde ske. Domstolsverket har fått
regeringens uppdrag att till den 1 juni
1992 företa denna översyn.
Nämndemannainformation
I samband med det senaste valet har ett antal
nämndemän nyvalts. Behovet av information till dessa är
stort eftersom det är angeläget att ge bra förutsättningar för
deras arbete. En invändning mot denna
informationsverksamhet är att nämndemännen skall vara
just lekmän och inte juristdomare. Mot det kan anföras att
informationsarbetet givetvis inriktas på att klarlägga vilken
roll nämndemännen har i domstolsarbetet.
Under de senaste åren har Domstolsverket disponerat
5 000 000 kr. för dessa informationsbehov. De pengarna är
nu slut och några nya anvisas inte i budgeten för 1992/93.
Socialdemokraterna föreslår att 1 000 000 kr. ställs till
Domstolsverkets förfogande för ändamålet budgetåret
1992/93. Verket bör samråda med Nämndemännens
riksförbund om användningen av pengarna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ersättningen till nämndemän,
2. att riksdagen anvisar 1 000 000 kr. för budgetåret
1992/93 under anslaget D 1 för information till nämndemän.
Stockholm den 24 januari 1992
Lars-Erik Lövdén (s)
Ulla-Britt Åbark (s)
Bengt-Ola Ryttar (s)
Birthe Sörestedt (s)
Nils Nordh (s)
Göran Magnusson (s)
Sigrid Bolkéus (s)