Den 1 januari 1992 trädde en ny kommunallag i kraft.
Den ger de kommunalt förtroendevalda rätt till skälig
ersättning för förlorad arbetsförtjänst samt kompensation
för pensionsoch semesterförmåner som de förlorar när de
fullgör sina uppdrag. Den ersättning som i dag utgår för
nämndemannauppdraget är 350 kronor som ersättning för
förlorad arbetsförtjänst. För exempelvis en högstadielärare
är den förlorade arbetsförtjänsten ca 1 020
kronor och för en metallarbetare ca 700 kronor per
dag.
Vänsterpartiet ser det som självklart att nämndemännen
skall ha samma ersättning som de kommunala
förtroendemännen, speciellt med tanke på att det är
kommunerna som väljer nämndemännen.
Situationen är helt otillfredsställande och underlättar
inte en allsidig sammansättning av nämndemannakåren,
vilket är riksdagens uttalade intentioner.
Om inte den viktiga frågan om representativitet kan
lösas är vi benägna att föreslå en lösning liknande den man
har i USA, nämligen att nämndemannauppdraget blir en
plikt och att nämndemän exempelvis tas ut genom lottning.
Genom att införa individuell rösträtt för nämndemännen
har riksdagen givit uttryck för deras ökade roll i
rättsskipningen. Detta medför också krav på en adekvat
information och utbildning för att nämndemännen skall
kunna fullgöra sina uppgifter som meddomare.
Situationen har också förändrats av att ett nytt parti
tillkommit och därmed är det också ovanligt många
nämndemän som i år behöver information och utbildning.
Det anslag om fem miljoner till utbildning av nämndemän
som riksdagen beslutade om för två år sedan är nu
förbrukat. Domstolsverket äskar i sin anslagsframställning
5 miljoner kronor för information och utbildning för
nämndemän, men ingenstans i regeringens budgetförslag
finns pengar till denna nödvändiga information och
utbildning.
Nämndemännen fullgör viktiga uppgifter i våra
domstolar. Deras roll och betydelse i ett modernt och
demokratiskt rättssystem har betonats i olika sammanhang.
Det är därför angeläget att riksdagen slår vakt om
nämndemannafunktionen och löser de problem som i dag
finns. Frågan har varit föremål för en mängd utredningar
och utvärderingar och tjänar inte på att stoppas in i någon
ytterligare utredning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att samma regler om ersättning
för förlorad arbetsförtjänst som i dag gäller för kommunala
förtroendeuppdrag även skall gälla för nämndemän,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten av information,
utbildning och fortbildning för gamla och nyvalda
nämndemän.
Stockholm den 21 januari 1992
Berith Eriksson (v)
Lars Werner (v)
Gudrun Schyman (v)
Johan Lönnroth (v)