Den 1 januari 1992 trädde den nya kommunallagen i
kraft. Genom denna lag ges de kommunala
förtroendemännen rätt till skälig ersättning för den
förlorade arbetsinkomsten vid förrättningar.
I denna lag undantogs en grupp av kommunala
förtroendemän, nämligen nämndemännen vid våra
domstolar. Från rättstrygghetssynpunkt är det önskvärt att
nämndemannakåren utgör ett genomsnitt av svenska folket.
Inom kåren bör finnas representanter för olika ålders- och
socialgrupper.
Ett hinder för att få denna sammansättning är den låga
ersättningen för förlorad arbetsinkomst. För närvarande är
denna maximerad till 350 kr. per dag. Denna ersättning
svarar inte på något sätt mot det lönebortfall som drabbar
en yrkesverksam nämndeman. Löneavdragen varierar
naturligtvis efter yrke och inkomst men det konstateras att
en metallarbetare har ett löneavdrag på cirka 700 kr. per
förrättningsdag och en lärare cirka 1 000
kr.
För att nå en allsidig sammansättning av
nämndemannakåren bör ersättningen jämställas med den
för övriga kommunala förtroendemän.
Reseersättningen bör också bli likformig inom
domstolsväsendet. En domare som reser fem mil för en
förrättning erhåller 24 kr. per mil medan en nämndeman
endast får 12 kr! Alla bör behandlas lika.
Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av förbättringar i
nämndemännens ekonomiska villkor.