Nämndemännen utför ett viktigt arbete i vårt rättsystem. De deltar i en process som är en del i att upprätthålla en god rättsordning i vårt land. Varje nämndemans röst är likvärdig med juristdomarens i de domslut som avkunnas, domslut som har avgörande betydelse för människors liv och framtid. Nämndemannaarbetet ställer stora krav på objektivitet, saklighet, engagemang och koncentrationsförmåga.
Det är också viktigt att nämndemannakåren är allsidigt sammansatt med människor från olika grupper med olika erfarenheter och bakgrund till exempel yrkestillhörighet, åldersfördelning, könsfördelning.
De måste få en ordentlig utbildning i de lagar de bör kunna för att fullgöra sitt arbete i domstolen, exempelvis sekretesslag, jäv osv. Denna utbildning måste sedan kompletteras fortlöpande, med tanke på den snabba förändring som idag sker inom lagstiftningen.
En ordentlig introduktion är också ett viktigt inslag i utbildningen. Denna bör ägnas ordentligt med tid, så att nämndemännen vid domslutsarbetet är väl förberedda för sin uppgift.
Vad avser nämndemannakårens allsidiga sammansättning utgör ersättningsnivån idag ett stort hinder. Dagens låga ersättning innebär att många människor med heltidsarbete tackar nej till dessa uppdrag, då de förlorar flera hundra kronor per dag för att utöva nämndemannauppdraget.
Människor har en modern syn på detta, de kräver kompensation för den arbetsinkomst de förlorar på bortovaron från sitt ordinarie arbete. Ersättningen bör ligga i nivå med ersättningen för kommunala förtroendeuppdrag. Denna låga ersättningsnivå har bidragit till den höga medelålder som idag råder inom nämndemannakåren.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av bättre utbildning för nämndemännen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en höjd ersättning till nämndemännen.
Stockholm den 16 januari 1992 Rune Evensson (s) Ingvar Johnsson (s) Britt Bohlin (s) Lena Klevenås (s)