Många kvinnor hotas eller utsätts för våld och andra övergrepp. Några hundra fall i Sverige är särskilt allvarliga. Ofta kommer hotet och våldet från män som kvinnorna känner och har sammanlevt med. Samhället kan skydda kvinnan på flera olika sätt, t ex genom att erbjuda livvaktsskydd. Ett annat sätt är att punktbevaka mannen. Det finns en principiell skillnad mellan de två tillvägagångssätten.
Intrång i integriteten
Livvaktsskydd innebär alltid en inskränkning av den personliga friheten och integriteten. En inskränkning som kvinnan inte ska behöva drabbas av. Det är dessutom svårförenligt med det identitetsbyte som kan aktualiseras. En ny omgivning på en ny ort uppmärksammar sannolikt på ett oönskat sätt livvaktsskyddet som något märkligt. Livvaktsskydd är svårt att göra ''heltäckande''. En våldsverkare kan vänta ut kvinnan tills det uppstår en tillfällig lucka i livvaktsskyddet.
Effektiv och resurssnål
Med punktbevakning är det våldsverkarens integritet och frihet som inskränks. Jämfört med om det drabbar kvinnan är det rimligt. Våldsverkaren som punktbevakas har svårt att veta om det tillfälligt uppstått en ''lucka'' i bevakningen. Det skapar en osäkerhet som kan utnyttjas i skyddet av kvinnan. Punktbevakning är resurssnål och effektiv.
Skydda på flera sätt
Redan idag tillämpas punktbevakning av kända brottslingar i flera polisdistrikt. Med gott resultat. Det behövs alltså ingen lagändring för att använda denna metod när det gäller att skydda hotade kvinnor.
Kvinnor som är utsatta för ett påtagligt hot och som vill ha livvaktsskydd bör kunna erbjudas sådant. Men samtidigt med att sådana möjligheter skapas bör man också pröva möjligheten att skydda hotade kvinnor genom att punktbevaka de aktuella våldsmännen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om punktbevakning av våldsmän.
Stockholm den 27 januari 1992 Lennart Daléus