Motion till riksdagen
1991/92:Ju224
av Lennart Daléus (c)

Punktbevakning av våldsmän


Många kvinnor hotas eller utsätts för våld och andra
övergrepp. Några hundra fall i Sverige är särskilt allvarliga.
Ofta kommer hotet och våldet från män som kvinnorna
känner och har sammanlevt med. Samhället kan skydda
kvinnan på flera olika sätt, t ex 
genom att erbjuda livvaktsskydd. Ett annat sätt är att
punktbevaka mannen. Det finns en principiell skillnad
mellan de två tillvägagångssätten.
Intrång i integriteten
Livvaktsskydd innebär alltid en inskränkning av den
personliga friheten och integriteten. En inskränkning som
kvinnan inte ska behöva drabbas av. Det är dessutom
svårförenligt med det identitetsbyte som kan aktualiseras.
En ny omgivning på en ny ort uppmärksammar sannolikt på
ett oönskat sätt livvaktsskyddet som något märkligt.
Livvaktsskydd är svårt att göra ''heltäckande''. En
våldsverkare kan vänta ut kvinnan tills det uppstår en
tillfällig lucka i livvaktsskyddet.
Effektiv och resurssnål
Med punktbevakning är det våldsverkarens integritet
och frihet som inskränks. Jämfört med om det drabbar
kvinnan är det rimligt. Våldsverkaren som punktbevakas
har svårt att veta om det tillfälligt uppstått en ''lucka'' i
bevakningen. Det skapar en osäkerhet som kan utnyttjas i
skyddet av kvinnan. Punktbevakning är resurssnål och
effektiv.
Skydda på flera sätt
Redan idag tillämpas punktbevakning av kända
brottslingar i flera polisdistrikt. Med gott resultat. Det
behövs alltså ingen lagändring för att använda denna metod
när det gäller att skydda hotade kvinnor.
Kvinnor som är utsatta för ett påtagligt hot och som vill
ha livvaktsskydd bör kunna erbjudas sådant. Men samtidigt
med att sådana möjligheter skapas bör man också pröva
möjligheten att skydda hotade kvinnor genom att
punktbevaka de aktuella våldsmännen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om punktbevakning av våldsmän.

Stockholm den 27 januari 1992

Lennart Daléus