Den ekonomiska brottsligheten är ett samhällsont. Dess förekomst betyder att samhället undandras betydande inkomster. Såväl välfärdsmål som fördelningsmål hotas när samhället inte får de skatteinkomster som det samlade produktionsresultatet i landet ger underlag för.
Den ekonomiska brottsligheten har ytterligare negativa effekter på samhället och medborgarna.Oseriösa företag skaffar sig ett ekonomiskt övertag över de seriösa. Konkurrensvillkor snedvrids. Konkurserna ökar och den samhällsekonomiska resursstyrningen försämras.Den allmänna moralen luckras upp, när de som sysslar med ekonomisk brottslighet kan göra det utan överhängande risk för upptäckt och straff. Samhällssolidariteten urholkas.
Kampen mot den ekonomiska brottsligheten måste fortsätta och intensifieras. För den socialdemokratiska regeringen var bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten ett prioriterat område. Den kampen måste fortsätta.
Trots denna prioritering har antalet outredda brott ökat. Eko-poliserna kan konstatera att listan blir allt längre över de anmälningar som inte har hunnit att utredas. Det är en resursfråga. Fler eko-poliser och utredare kommer att korta kölistan.
Men kampen mot den ekonomiska brottsligheten kan inte enbart föras genom utredningsresurser och straffskalor. Det handlar också om solidaritet och moral.
Samhällssolidaritet och moral i ett vidare perspektiv, påverkas av det samhällsklimat vi lever i. Situationen i samhället kan förändras genom information och opinionsbildning. Av tradition har folkrörelserna haft en stor betydelse när det gäller att bedriva upplysning och opinionsbildning. Under senare år har dock folkrörelsernas roll minskat såväl på detta område som andra. Detta har flera orsaker. Det handlar om såväl en krympande ekonomi som människors inställning till folkrörelserna roll och möjligheter.
Trots denna inte särskilt optimistiska beskrivning av situationen, vad gäller såväl utredningsresurser som opinionsbildandet, finns det ändå exempel på insatser som är värda att stödja och utveckla i detta avseende.
Tack vare de ekonomiska resurser som Justitiedepartementet tidigare avsatt för informationsinsatser har några olika projekt etableratats på detta område. I Örebro län har Högskolan, berörda myndigheter, Brå och Landsorganisationen inlett ett informations- och utbildningsarbete som har till syfte att öka kunskaperna hos löntagarna om tillvägagångssätt och former för eko-brottsligheten inom näringslivet och företagandet.
Detta är ett sätt att bedriva upplysning och information. Andra folkrörelser kan säkert spela en lika aktiv roll på detta område i samarbete med myndigheter och experter. Det är därför angeläget att resurser även fortsättningsvis skapas för insatser av den här karaktären. Genom det engagemang och de erfarenheter som folkrörelserna besitter, kan utvecklingen på det här området påverkas med förhållandevis mindre resurser, än om kampen mot den ekonomiska brottsligheten enbart skall föras i former av utredningsresurser och straffskalor.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av insatser för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten.
Stockholm den 21 januari 1992 Hans Karlsson (s)