Motion till riksdagen
1991/92:Ju204
av Hans Karlsson (s)

Åtgärder mot eko-brottslighet


Den ekonomiska brottsligheten är ett samhällsont. Dess
förekomst betyder att samhället undandras betydande
inkomster. Såväl välfärdsmål som fördelningsmål hotas när
samhället inte får de skatteinkomster som det samlade
produktionsresultatet i landet ger underlag för.
Den ekonomiska brottsligheten har ytterligare negativa
effekter på samhället och medborgarna.Oseriösa företag
skaffar sig ett ekonomiskt övertag över de seriösa.
Konkurrensvillkor snedvrids. Konkurserna ökar och den
samhällsekonomiska resursstyrningen försämras.Den
allmänna moralen luckras upp, när de som sysslar med
ekonomisk brottslighet kan göra det utan överhängande
risk för upptäckt och straff. Samhällssolidariteten urholkas.
Kampen mot den ekonomiska brottsligheten måste
fortsätta och intensifieras. För den socialdemokratiska
regeringen var bekämpningen av den ekonomiska
brottsligheten ett prioriterat område. Den kampen måste
fortsätta.
Trots denna prioritering har antalet outredda brott ökat.
Eko-poliserna kan konstatera att listan blir allt längre över
de anmälningar som inte har hunnit att utredas. Det är en
resursfråga. Fler eko-poliser och utredare kommer att korta
kölistan.
Men kampen mot den ekonomiska brottsligheten kan
inte enbart föras genom utredningsresurser och straffskalor.
Det handlar också om solidaritet och moral.
Samhällssolidaritet och moral i ett vidare perspektiv,
påverkas av det samhällsklimat vi lever i. Situationen i
samhället kan förändras genom information och
opinionsbildning. Av tradition har folkrörelserna haft en
stor betydelse när det gäller att bedriva upplysning och
opinionsbildning. Under senare år har dock folkrörelsernas
roll minskat såväl på detta område som andra. Detta har
flera orsaker. Det handlar om såväl en krympande ekonomi
som människors inställning till folkrörelserna roll och
möjligheter.
Trots denna inte särskilt optimistiska beskrivning av
situationen, vad gäller såväl utredningsresurser som
opinionsbildandet, finns det ändå exempel på insatser som
är värda att stödja och utveckla i detta avseende.
Tack vare de ekonomiska resurser som
Justitiedepartementet tidigare avsatt för
informationsinsatser har några olika projekt etableratats på
detta område. I Örebro län har Högskolan, berörda
myndigheter, Brå och Landsorganisationen inlett ett
informations- och utbildningsarbete som har till syfte att
öka kunskaperna hos löntagarna om tillvägagångssätt och
former för eko-brottsligheten inom näringslivet och
företagandet.
Detta är ett sätt att bedriva upplysning och information.
Andra folkrörelser kan säkert spela en lika aktiv roll på
detta område i samarbete med myndigheter och experter.
Det är därför angeläget att resurser även fortsättningsvis
skapas för insatser av den här karaktären. Genom det
engagemang och de erfarenheter som folkrörelserna
besitter, kan utvecklingen på det här området påverkas med
förhållandevis mindre resurser, än om kampen mot den
ekonomiska brottsligheten enbart skall föras i former av
utredningsresurser och straffskalor.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av insatser för att
bekämpa den ekonomiska brottsligheten.

Stockholm den 21 januari 1992

Hans Karlsson (s)