med anledning av prop. 1991/92:159 Sänkt inkomstgräns för allmän rättshjälp

Regeringens förslag om ändring i rättshjälpslagen
(1972:429) innebär att många som idag har möjlighet till
rättshjälp kan komma att förlora den rätten. Framförallt
hotar förslaget om sänkt inkomstgräns för allmän rättshjälp
kvinnors och barns rättssäkerhet.

Förslaget innebär att rättshjälpen försvinner för en stor
del av landets inkomsttagare. Enligt förslaget skall enbart
de som under året innan rättshjälp begärs har en inkomst
som är mindre än fyra gånger basbeloppet (134 800 kronor
per år) enligt lagen om allmän försäkring kunna få
rättshjälp. För närvarande gäller regeln sju gånger
basbeloppet (f.n. 235 900 kronor per år).

Kvinnors inkomster ligger ofta strax ovanför gränsen
fyra basbelopp. Förslaget innebär att de inte kan komma i
åtnjutande av juridiskt stöd, om de inte själva betalar. En
lön på cirka 13 000 kronor i månaden är en inte ovanlig
inkomst för en kvinna med barn. Hon skulle således vid
behov bli utan rättshjälp. Den s.k. allmänna rättshjälpen
omfattar familjemål som skilsmässor, vårdnadsmål m.m.
Antalet sådana fall är cirka 48 700 per år.

Stora grupper av människor, som redan befinner sig i en
svår situation, kan drabbas hårt av förslaget om sänkt
inkomstgräns för allmän rättshjälp. Det är därför angeläget
att ett beslut om den föreslagna sänkningen av
inkomstgränsen för allmän rättshjälp följs upp.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av uppföljning av beslut
om den föreslagna inkomstgränsen för allmän rättshjälp.

Stockholm den 10 april 1992

Margareta Viklund (kds)