Rättshjälpslagen trädde i kraft 1 juli 1973.
En av grunderna var att rättshjälp skulle ges i sådan utsträckning att ingen av ekonomiska skäl skulle vara förhindrad att ta tillvara sina rättsliga intressen.
Omfattande nedskärningar i den allmänna rättshjälpen har redan skett på senare år. Ur statsfinansiell synpunkt har den föreslagna besparingen på 15 miljoner ingen betydelse.
En ytterligare försämring skulle mycket hårt drabba den ekonomiskt svagare.
Om förslaget blir verklighet kommer en stor grupp människor i Sverige att bli rättslösa.
I förslaget anges inkomstgränsen till 4 basbelopp, dvs 134 800 kronor enligt 1992 års basbelopp.
Detta innebär en månadsinkomst på 11 233 kronor. En ensamstående person utan andra tillgångar och en inkomst på 11 233 kronor i månaden saknar möjligheter att utan allmän rättshjälp ta tillvara sina rättsliga intressen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår proposition 1991/92:159.
Stockholm den 9 april 1992 Lars Andersson (-) Sten Söderberg (-)