Riksdagen fattade hösten 1991 med anledning av proposition 1991/92:9 ett beslut som innebär att beslut om registrering av licensområde för älgjakt får överklagas till kammarrätten. Enligt min mening var det ett olyckligt beslut. Jag väckte redan då en motion i ärendet, men motionen avslogs.
Kammarrätternas ärendebelastning är redan i dag mycket stor. Det är ett känt faktum att lågprioriterade ärenden har en mycket lång handläggningstid.
Registreringsärenden måste handläggas snabbt för att älgjakt skall kunna bedrivas på de registrerade områdena. Som regel krävs en handläggningstid om högst två månader. Annars uppstår krångel för jägarna och negativa jaktliga konsekvenser. Lokala älgskadeproblem kan uppkomma om jakt inte får bedrivas medan överklaganden handläggs.
Jag anser i stället att överklaganden av registreringsärenden skall ske hos naturvårdsverket. Erfarenheterna av naturvårdsverkets handläggning av jaktärenden är goda. Verket har vidare kompetens att göra såväl jaktjuridiska som zoologiska och jakttekniska bedömningar. Denna senare kompetens finns inte hos kammarrätterna. Handläggningstiden kan dessutom som redan nämnts befaras bli avsevärt längre i kammarrätten.
Jag föreslår att riksdagen ändrar jaktlagen (1989:259) så att överklagande av länsstyrelsens beslut om registrering av licensområde får ske hos naturvårdsverket. I lagtexten bör följaktligen 54
§ ändras så att ''kammarrätten'' byts ut mot ''statens naturvårdsverk''.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar om sådan ändring i jaktlagen (1989:259) att överklagande av registrering av licensområde för älgjakt får ske hos statens naurvårdsverk.
Stockholm den 27 januari 1992 Hugo Bergdahl (fp)