Arbetsmarknadsläget i sydöstra Skåne är i en mycket
besvärlig situation. Speciellt drabbad är Tomelilla kommun
där den största industrin, Skaneks slakteri och Scan syd, har
flyttat sin verksamhet från orten. Som en följd av detta har
Bilspeditionen också flyttat sin verksamhet. Det blir en
kedjereaktion där många mindre företag inte har underlag
för att fortsätta driva sin verksamhet.
Totalt har under det senaste året över 500 arbetstillfällen
försvunnit och detta skall sättas i relation till invånarantalet
som är 12 500.
Den
förändring av jordbrukspolitiken som riksdagen har
beslutat om kommer också att medföra att antalet
arbetstillfällen kommer att reduceras inom denna näring.
Eftersom sydöstra Skåne domineras av jordbruksnäringen
blir det många arbetstillfällen som blir berörda.
Fiskenäringen har stor betydelse för invånarna i sydöstra
Skåne och speciellt Simrishamns kommun. Tillgången på
torsk i Östersjön har i början av 1990-talet minskat kraftigt.
Detta orsakas av mycket svaga årskullar de senaste åren
samt en för detta torskbestånd överdimensionerad
fiskeflotta. Den dåliga föryngringen beror framför allt på
uteblivna saltvattensinbrott, men även på den kritiska
miljösituationen i Östersjön. Här måste arbetet med att
komma till rätta med föroreningar intensifieras.
Den allvarliga situationen för torsk har framtvingat en
halvering av torskkvoterna i Östersjön mot tidigare år och
1992 kommer den svenska kvoten att vara nästan 20 000
ton mindre än 1991. Detta motsvarar en minskad
intäkt på ca 180 milj.kr.
till det svenska yrkesfisket. Åtskilligt tyder på att
kvoten kan komma att fiskas upp långt före årets utgång,
vilket skulle medföra ett torskfiskeförbud. Simrishamns
fiskeflotta är till mycket stor del beroende av torskfisket då
de flesta (ca 95 %)
har inriktat sitt fiske efter just torsk. Detta medför
att den kraftiga minskningen av torskkvoten och eventuellt
fiskestopp kommer att innebära allvarliga problem för en
redan hårt drabbad näring.
En internationell redskapsbestämmelse för fiske i
Östersjön, anpassad för ett mera långsiktigt torskfiske,
måste komma till stånd. En avvägning mellan trål och
garnfiske måste särskilt beaktas. Detta bör presenteras vid
Warszawa-kommissionens årliga sammanträde.
Behovet av att skydda Östersjöns kvarvarande bestånd
av vildlax har för laxfiskets vidkommande medfört
minskade kvoter och laxfiskestopp under vissa tider.
Kraftiga prisfall har dessutom inträffat på marknaden
genom lågprisimport av norskodlad lax. Samtidigt är fisket
efter sill/strömming i Östersjön olönsamt på grund av
överskott på marknaden och som en följd härav låga priser.
Särskilt allvarligt är det ekonomiska läget för de
fiskeriföretag som gjort stora investeringar, i enlighet med
statsmakternas rekommendationer, i nya eller bättre
begagnade fartyg under senare delen av 1980-talet. Flera av
dessa fiskeriföretag har i dag stora problem med likviditeten
vilket medför att man inte klarar amorteringar och
betalning av räntor på sina lån.
Den uppkomna situationen är så allvarlig att
extraordinära åtgärder krävs för att mildra de negativa
följderna.
Det ekonomiska statliga stödet till yrkesfisket sker enligt
förordning SFS 1985:439.
Av den framgår att amorteringstiden för
fiskerilån och lånegaranti inte får överstiga 20 år. Vidare får
ränte- och amorteringsfrihet medges i högst två år.
I samband med likviditetssvårigheter i fiskeföretagen
kan anstånd med amortering av lån beviljas. Detta innebär
dock inte en amorteringsfrihet utan amorteringen skall
betalas i nästkommande avbetalning eller utslaget på
kvarvarande amorteringstid.
Vid beviljande av statliga fiskerilån ges generellt
ränteoch amorteringsfrihet de två första åren, och i de fall
då investeringarna är stora skrivs amorteringsplanerna på
maximalt tillåtna tiden 20 år.
Detta innebär att möjligheterna till åtgärder inom
nuvarande regelsystem är mycket begränsade.
Förordningen bör ändras så att länsstyrelsen efter
särskild prövning kan medge utökad amorteringstid samt
bevilja ytterligare amorteringsfrihet utöver de i dag tillåtna
två åren.
Om inga åtgärder vidtas kommer sannolikt ett antal av
länets modernaste fiskefartyg att slås ut med allvarliga
konsekvenser för sysselsättningen i en region som redan i
dag är sysselsättningssvag.
Statens förluster kan, genom de statliga garantier och lån
som utgått, bli stora om de högt belånade fiskeföretagen
tvingas i konkurs. Samtidigt riskerar man att de satsningar
som gjorts genom statens fiskeripolitik för att få fram
dagens moderna och rationella fiskeflotta går förlorade, då
det äldre mindre belånade tonnaget torde klara de
kommande påfrestningarna bättre. I dag har Simrishamns
fiskeflotta ca 18,5
milj.kr. i fiskerilån, ca 2
miljoner i avskrivningslån och uppskattningsvis 10 milj.kr.
i statlig lånegaranti.
Förutom fiskeriföretagen drabbas
fiskberedningsindustrin och de småföretag som sysslar med
olika typer av service åt fisket. Vad gäller industrin måste
möjligheten att på ett bättre sätt förädla fisken komma till
stånd så att vi får en utbyggd förädlingsindustri i sydöstra
Skåne. Utifrån en sådan förädling finns det också utrymme
för att utveckla produkter för läkemedelsindustrin. De
satsningar som görs på fiskindustrin bör koncentreras till
Simrishamns kommun mot bakgrund av de goda
utvecklingsmöjligheter som finns. Det föreligger redan
goda traditioner och näringen är väl etablerad, samtidigt
som det finns en närhet till de stora fångstområdena i
Östersjön.
Livsmedelsproduktionen har de bästa förutsättningar att
kunna utvecklas i Skåne. Produktionen bör därför styras till
Skåne och speciellt sydöstra Skåne där det finns kunnig
arbetslös arbetskraft samtidigt som de olönsamma
enheterna avvecklas i övriga delar av landet. Det är viktigt
att ta till vara den yrkeskunskap som finns i stället för att
omskola dessa människor till andra yrken. Erfarenheterna
från bl.a. Tyskland visar att betydande kapitalförstöring kan
undvikas om staten medvetet koncentrerar
strukturförändringarna inom jordbruks- och
livsmedelshantering.
Som porten mot Europa intar sydöstra Skåne ett
strategiskt läge och genom beslutet att bygga en
Öresundsbro kan en ny k-region komma att utvecklas kring
Köpenhamn--Malmö/Lund--Sturup.
Sydöstra Skåne har goda förutsättningar som
etableringsort för näringslivet och då även vad gäller
kunskapsföretag och distansberoende verksamheter. De
unika natur- och kulturtillgångarna höjer attraktionskraften
för dem som överväger att bosätta sig i regionen. För att
kunna gå en gynnsam framtid tillmötes måste
infrastrukturen förbättras främst inom
kommunikationsnätet.
Elektrifiering och upprustning av länsjärnvägen
Malmö--Ystad--Simrishamn har tagits upp i en annan
motion. Men det är viktigt att påpeka att det allmänna
kommunikationsnätet västerut har en oerhört stor
betydelse för regionen. Det gäller även vägarna som måste
upprustas. Såväl riksväg 12 på sträckan Sjöbo--Simrishamn
som riksväg 10,
sträckningen genom regionen.
Den sammanslagning som skett av förutvarande Väst-
resp. Östtyskland och de förändrade
transportmöjligheterna gör att kommunikationerna med
Berlin och den nordiska godstrafiken över Polen kommer
att ske via sydskånska hamnar. Nämnda godstrafik över
Polen ökar vilket innebär att hamnen i Ystad måste byggas
ut.
Riksdagen beslutade i december 1991 att bemyndiga
regeringen att sälja sin 50-procentiga andel i Svalöfs AB,
som staten äger tillsammans med Svenska Lantmännens
Riksförbund (SLR).
Svalövs trädgårdsverksamhet är förlagd till Hammenhög
i Simrishamns kommun och verksamheten består dels av
Hammenhögs Frö AB, ett helägt dotterbolag som driver
trädgårdsrörelsen i kommission för Svalöf AB, dels av
renseriet som organisatoriskt tillhör Svalöf AB, men vars
verksamhet är starkt integrerad med Hammenhögs Frö AB.
Därutöver behandlas vallfrö och i någon mån baljväxt- och
oljeväxtfrö för Svalöfs egen räkning.
Hammenhög är ett komplett trädgårdsföretag med
resurser för växtförädling, produktion, marknadsföring och
administration. De för verksamheten i Hammenhög
grundläggande produktgrupperna är köksväxtfrö och
grönytefrö, som båda är föremål för såväl förädling och
produktion som marknadsföring. Övriga produktgrupper är
ekonomiskt viktiga komplement. Hammenhögs
verksamhet i sin nuvarande omfattning är starkt beroende
av såväl konsument som yrkesmarknaden. Antalet
anställda är ca 150.
Hammenhögs
roll för länet och kommunen kan
sammanfattas i tre punkter:Hammenhögs är en av
Simrishamns största arbetsgivare och helt dominerande på
orten.Hammenhögs är en viktig och närbelägen
leverantör till länets trädgårdsföretag och kan därutöver
erbjuda försök, demonstrationer och rådgivning.
Hammenhögs är numera den största köparen i Sverige av
svenkodlat grönytefrö, vilket är en odling starkt
koncentrerad till den sydöstra delen av Kristianstads län.
Staten har ett dubbelt ansvar för Hammenhögs. Som
hälftenägare i Svalöfs AB har staten varit med om att forma
Hammenhögs till vad det i dag är som kommersiellt företag
och forskningsinstitution. Som anslagsgivare har staten
bidragit till Hammenhögs nuvarande inriktning med en
omfattande köksväxtförädling som en grund för
verksamheten.
Statens ansvar innebär självfallet inte ett åtagande för all
framtid. Men i ett läge där många arbetstillfällen försvunnit
från regionen och där sysselsättningen är låg så framstår det
som rimligt krav att staten vid ett ägarskifte tillser att
Hammenhögs får fortsatta möjligheter att utvecklas som
företag och skälig tid att visa om det kan anpassa sig till en
ny ägares lönsamhetskrav. Mer i detalj skulle det
innebäraatt Hammenhögs också framöver får fortsatt
anslag för en uppdragsfinansierad växtförädling, gällande
köksväxter.att förädlingen, produktionen och
marknadsföringen av grönytefrö får stanna i Hammenhög
så länge det finns förutsättningar för svensk odling av
grönytefrö.att företaget med bibehållna funktioner för
växtförädling, produktion, marknadsföring och
administration får fortsätta att verka i Hammenhög.
Turistnäringen har stor betydelse för regionens
utveckling samtidigt som den varit en växande näringsgren.
Sveriges Turistråd har i en nyligen presenterad rapport
uppgett att turistnäringen i Sverige ger upphov till ca 235 000
arbetstillfällen, en omsättning på drygt 115 miljarder
kronor och en total skatte- och avgiftsintäkt till
stat, kommun och landsting på ca 72,5
miljoner. För regionens kommuner, Simrishamn
och Tomelilla, har turistnäringen inneburit en total
omsättning på 260 miljoner,
340 arbetstillfällen (helårsvecka) och en
skatteintäkt på ca 8 miljoner.
För
regionen är det viktigt att turistnäringen fortsätter
att utvecklas på ett positivt sätt. Därför är det viktigt att
näringen får stöd av både ett regionalt och nationellt
turistråd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om infrastrukturella satsningar i
form av vägar och hamnutbyggnad inom regionen
Österlen,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att arbetet med föroreningarna i Östersjön intensifieras,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att de ekonomiska insatserna för forskning kring utsättning
av torsk i Östersjön ökas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om internationell
redskapsbestämmelse för fiske i Östersjön,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utökad amorteringsfrihet av
statliga fiskerilån,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förläggning av förädlingsindustri
för fisk till Simrishamn,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om livsmedelsproduktion i sydöstra
Skåne,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statens ansvar och fortsatt anslag
till Hammenhögs Frö.
Stockholm den 24 januari 1992
Kaj Larsson (s)
Börje Nilsson (s)
Maja Bäckström (s)
Johnny Ahlqvist (s)