Oljeutsläpp till havs är ett stort miljöproblem. Det finns många orsaker till att det sker oljeutsläpp till havs. Bristande säkerhet och ett åldrande tonnage kan leda till tankerolyckor. Utflaggningen av skepp med åtföljande sänkta ambitioner när det gäller arbetsmiljö, löner, utbildning och säkerhet är också viktiga orsaker.
De allvarligaste utsläppen sker vid lastning och lossning av båtar eller när man spolar rent i tankrarna. Eftersom tillräckliga skyddsanordningar ofta saknas så går en stor mängd spillolja överbord.
Fler och fler hamnar investerar i utrustning för att kunna ta om hand olja, kemikalierester och andra typer av miljöfarliga avfall. Utbyggnadstakten när det gäller sådana anläggningar måste ökas.
Det är inte ovanligt att skeppare, trots att det finns mottagningsanläggning i hamnen, ändå väljer att spola rent tankrarna till havs. Det görs av ekonomiska skäl, liggtiden i hamn blir kortare och eventuella behandlingsavgifter undgås. Detta visar en skrämmande brist på moral och miljömedvetenhet.
Den här typen av utsläpp drabbar i hög grad u-länder, därför att bevakningen i farvattnen runt dessa är bristfällig.
En annan växande miljöfara inom sjöfarten är kemikalietransporterna. Sedan 1970 har antalet fartyg som fraktar kemikalier fördubblats. De skador som åstadkoms genom ett kemikalieutsläpp även av mindre omfattning är fullständigt förödande. De bestämmelser som antagits av IMO för att öka säkerheten efterlevs inte i praktiken. Sverige måste därför i internationella sammanhang verka för att de här problemen uppmärksammas och åtgärdas. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna.
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att minska utsläpp till havs.
Stockholm den 27 januari 1992 Annika Åhnberg (v)