Bohuskusten får med vindarna ta emot massor av skräp från Skagerrak och Nordsjön. Många vikar utmed Bohuskusten riskerar att förvandlas till soptippar. Det strandade skräpet på Bohuskusten är sannolikt av en omfattning som gör Bohuskusten till en av de värst nedskräpade områdena runt Nordsjön och Skagerrak. På norra Bohuskusten kan skräpmängderna beräknas till ca 3,7 m2 per 100 meter rak kustlinje.
Som ett bevis för att skräpet på Bohuskusten kommer från bl.a. Nordsjön, kan man peka på en stor mängd avfall av olika nationaliteter.
På Bohuskusten har också konstaterats avfallsmängder som härrör från fartyg och oljeborrplattformar. Avfall av typ mjölkkartonger, burkar, oljeklumpar, repstumpar och plast kan oftast inte kopplas till dem som dumpat avfallet.
En grundläggande teori är att huvuddelen av det strandskräp som idag finns på norra Bohuskusten kommer från utsläpp i Nordsjön. Praktiskt taget allt skräp kommer från andra länder, från yrkessjöfarten eller från oljeutvinningen till havs. Det avfall som kan hänföras till kommunernas egna invånare eller till fritidsfolket är i detta sammanhang av mindre betydelse.
Havsströmmar i Nordsjön--Skagerrak
Det skulle inom ramen för denna motion föra för långt att i detalj beskriva havsströmmarna och hur dessa varierar och påverkas av årstider, väder, lufttryck, etc. Bifogad figur ger en god bild av hur strömförhållandena är i Skagerrak och Nordsjön.
Från Nordsjön leds strömmarna utmed Jyllands kust in i Skagerrak. I Skagerrak möts dessa strömmar av nordgående strömmar från Östersjön och Kattegatt. I Skagerrak bildas en strömvirvel som efter hand för vattenmassorna utmed den norska kusten och vidare norrut.
Figuren visar att skräp dumpat i Nordsjön huvudsakligen hamnar i Skagerrak. Beroende på bland annat vindförhållanden sköljs skräpet upp på stränderna på västkusten.
Enligt 20 § renhållningslagen (1979:596) åläggs kommunerna att ta hand om skräpet och städa de vikar och kustavsnitt som har skräpats ned. Kommunerna anser sig inte ha råd att ta kostnaderna för denna städning. Med tanke på föroreningarnas internationella karaktär bör finansieringen lösas med statsbidrag.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt stöd till strandstädningen.
Stockholm den 24 januari 1992 Sverre Palm (s) Karl-Erik Svartberg (s) Lennart Nilsson (s) Lisbet Calner (s) Bilaga