Ett av de allvarligaste hoten idag mot mänskligheten är
den tilltagande miljöförstöringen. Tillgång till frisk luft,
rent vatten, hälsosamma livsmedel och oförstörd natur är
en självklar rättighet för vår generation och för kommande
generationer.
Luften
Luft som är förorenad skadar vegetation, vatten,
byggnader, människor och djur. Skadorna ger dels direkta,
dels indirekta effekter.
De direkta effekterna orsakas bl a av svavel- och
kväveoxider från utsläpp från främst bilar, industrier och
förbränningsanläggningar. Effekterna är ofta
koncentrerade till området närmast utsläppskällan.
Ett stort antal skadade träd finns exempelvis runt
tätorter och trafikleder. Även byggnader kan vara angripna
av föroreningar. I industriområden och städer utsätts också
människor för alltför höga koncentrationer av
luftföroreningar. De ger en ökad risk för infektioner, astma
och allergier. Cancerrisken ökas liksom också
påfrestningarna för personer med hjärt- och kärlsjukdomar.
De indirekta effekterna står också svavel- och
kväveoxiderna för. De bildar svavelsyra och salpetersyra
som kan transporteras med vindarna över stora områden.
Syrorna löses i moln- och regndroppar och faller ner
tillsammans med nederbörden. Detta leder till försurning
av sjöar, mark och skogar. När marken försuras ökar
växternas innehåll av tungmetaller. Människor och djur får
i sig detta via dricksvatten och föda.
Ozonlagret
Ozonlagret på 20--40 kilometers höjd har kallats jordens
glasögon. Det skyddar livet på jorden från för mycket
ultravioletta strålar.
Genom ohämmad användning av fossila bränslen, kol,
olja och gas och genom syntetiskt tillverkade freoner har
människan lyckats rubba balansen i naturen och allvarligt
skadat ozonskiktet.
Om utsläppen av koldioxid, freoner, metan och
kväveoxider får fortsätta som hittills kan den s k
växthuseffekten leda till en global miljökatastrof. Klimatet
blir varmare genom att ett tjocknande lager av koldioxid
och vissa andra långlivade gaser byggs upp i atmosfären.
Skiktet fungerar som ett drivhustak. Den ultravioletta
strålningen släpps igenom men den värmestrålning, som
jorden normalt skickar tillbaka, stoppas.
Östersjön
Östersjön håller på att dö. Föroreningar tillförs från
länderna runt Östersjön, framförallt genom otillräckligt
renade avloppsvatten från städer och industrier i det
östeuropeiska tillrinningsområdet. Övergödning leder till
bl a algblomningar och syrefattiga bottnar. Konsekvensen
blir att bottenfaunan reduceras kraftigt. Havet dör.
Endast en allmän attitydförändring kombinerad med
åtgärder från kommuner och stater kan rädda Östersjön.
Länderna runt Östersjön måste handla innan det är för sent.
Vattnet
Vattnets ekologiska balans har den största betydelse för
de varelser och organismer som lever i det eller använder
det. För att minska försurningseffekten uppehålls
''levande'' vattensystem med konstgjord andning, d v s
buffras genom kalkning.
Ytvattnet smutsas av utsläpp från hushåll, institutioner,
industrier, jordbruk och avfallstippar. Nedfall från luft och
nederbörd tränger ner till grundvattnet.
Vattenledningsnäten, som ofta är gamla, bidrar med
bakterier och tungmetaller till försämring av dricksvattnet.
Dricksvattnet ''medicineras'' med bl a bakteriedödande klor
och Ph-höjande medel. Detta resulterar i att ''kranvattnet''
blir i allt sämre kondition och påverkar vår hälsa negativt.
Bostäder
Ventilationen är det största problemet i nyare bostäder.
Husen är täta och luftomsättningen låg. Byggmaterialen
innehåller hälsofarliga ofta allergiframkallande ämnen.
Radon som kan finnas i byggmaterial och berggrund är
exempel på en stor hälsofara. Fukt, värme och dålig
ventilation kan ge mögel. Dålig inomhusmiljö kan dock ej
ensidigt skyllas på byggnadsmaterial och ventilation. Även
bristande städning ökar problemen. Hushållen förbrukar
också mycket energi genom matlagning, uppvärmning och
användning av olika energikrävande hushållsmaskiner.
Sopsortering
Många kommuner har börjat genomföra källsortering.
Vanligtvis hamnar dock fortfarande allt avfall i samma
sopsäck i brist på vettiga lösningar och utrymmen för
källsortering. Många kommuner har också rutinmässig
pappersinsamling. Behållare och containrar för
tillvaratagande av glas, batterier och kläder är även
utplacerade i många tätorter för att underlätta sortering och
återanvändning. Trots detta är det endast en liten del av
hushållsavfallet som tillvaratas för återanvändning.
Förslag på praktiska åtgärder
Miljöarbete behövs på många nivåer. Som enskilda kan
vi i det dagliga livet påverka miljösituationen genom att få
in ett miljötänkande och ett praktiskt miljöhandlande i
vardagen. Det kan gälla sophantering, att inte skräpa ner,
att använda miljövänliga produkter, att minska
energibelastningen genom att exempelvis använda tvätt-
och diskmaskin under nätterna etc. Det kan handla om så
nära ting som att fostra sina barn till respekt för det levande,
att vårda det som växer och att inte slänga sådant som går
att återanvända. För detta behövs kunskap och
attitydförändringar. Viktiga fora för ett ökat
miljömedvetande är förutom hemmet och familjen även
förskolan och skolan. I deras uppgifter måste ingå att göra
barn och ungdom miljömedvetna. För att höja föräldrars
och lärares miljömedvetande behöver praktiska och
konkreta miljöfrågor diskuteras inom föräldrautbildningen
samt ingå i förskole- och lärarutbildningar.
Ytterligare ett viktigt forum för miljökunskap är
värnpliktsutbildningen.
För att skydda grundvattnet, vårt viktigaste livsmedel, är
det viktigt att grundvattentäkter skyddas och att
vattenledningssystem inte innehåller sådant material som
fäller ut t ex tungmetaller. I ett läge av byggarbetslöshet kan
en av de åtgärder som sätts in vara insatser för att se över
vattenledningsnäten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljökunskap i
föräldrautbildningen, förskolan, skolan och under
värnpliktstiden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om insatser för att se över
vattenledningsnäten.
Stockholm den 24 januari 1992
Margareta Viklund (kds)
Gullan Lindblad (m)
Karin Starrin (c)
Barbro Westerholm (fp)