Genom lagstiftning fastslås marknadens spelregler och
därmed kan marknadsekonomin bli ett instrument för en
offensiv miljöpolitik. Med ekonomiska styrmedel kan
människors handlande anpassas till vad naturen tål.
Marknaden kan i likhet med ekologiska system i stor
utsträckning förändras och anpassa sig till nya villkor genom
att den reagerar på skiftande signaler som på olika sätt
mäter hur bra dess olika aktörer lyckas med sina föresatser.
Många liberala värderingar inom miljöpolitiken är
numera allmänt accepterade i samhället och etablerade
ståndpunkter i den senaste regeringsförklaringen. Nu måste
arbetet gå vidare -- miljön tål inte att vänta.
En viktig uppgift för miljöpolitiken är att se till att
människor och företag blir effektiva i sitt resursutnyttjande
och väljer miljövänliga produkter. Det handlar dels om att
genom ekonomiska styrmedel styra konsumtion och
produktion, dels att uppmuntra återvinning i största möjliga
mån.
Miljöavgifter används i viss utsträckning för att styra
människors och företags agerande. Arbetet med
ekonomiska styrmedel måste nu utvecklas omgående.
Miljöavgifter skulle mycket väl kunna läggas på betydligt
fler ämnen än vad som görs för närvarande, t.ex. kadmium
i handelsgödsel, träskyddsmedel och organiska
lösningsmedel.
Miljörevisorer
I ett system med miljöavgifter och andra former av
ekonomiska styrmedel finns starka skäl att införa ett system
med miljörevisorer i företagen. Dessa skall utses av
aktieägarna och får därmed som naturlig uppgift att bevaka
att företagsledningen verkligen väljer det med hänsyn till de
ekonomiska styrmedlen mest kostnadseffektiva sättet att
bedriva verksamheten.
Inom företagen skulle interna materialbalanser över
vilka ämnen som används i produktionen ge en god kontroll
över företagens resurshushållning.
Återvinning
Uppmärksamheten kan inte längre riktas enbart mot
fabriksskorstenar och kommunala soptippar. Nu gäller det
också den egna bilens avgasrör och de egna
hushållssoporna. Tyvärr är källsortering av hushållssopor
ännu inte infört i landets alla kommuner, vilket är en
svaghet.
I en ekologisk marknadsekonomi är återvinning av avfall
en självklar nödvändighet. Vi anser att en återvinningslag
med generella krav på återvinning och begränsning av avfall
bör införas. Avgörande för att en sådan lag skall fungera är
bl.a. att en ren marknad får växa fram för källsorterat
avfall. I samspel med ekonomiska styrmedel för att få bort
miljöfarliga produkter och onödiga förpackningar skulle
detta möjliggöra resultat.
Internationellt perspektiv
Sverige bör internationellt verka för principerna för den
ekologiska marknadsekonomin. I det nordiska och
europeiska samarbetet är det viktigt att reglerna utformas
på liknande sätt, dels för att undvika att företag flyr från
Sverige och vår del av världen, dels för att företagen inte
ska komma undan avfallshanteringen genom att exportera
ohälsosamt avfall till något annat land.
Under de senaste åren har uppmärksamhet riktats mot
europeiska företag som exporterat avfall till u-länder, som
trots att de saknat möjligheter att omhänderta avfallet på
ett tillfredsställande sätt tagit emot sopor mot betalning.
För u-länderna har det givit inkomster men konsekvenserna
för människor och natur är oacceptabla.
Baselkonventionen, som även Sverige undertecknat, är
ett första steg mot att stoppa denna okontrollerade export
av avfall. Sverige bör verka för att ytterligare steg tas i den
riktningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljörevisorer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en återvinningslag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Sveriges roll i det internationella
miljösamarbetet.
Stockholm den 24 januari 1992
Siw Persson (fp)
Håkan Holmberg (fp)