Vättern är en unik sjö. Den är mycket djup och
innehåller en fauna som kräver kallt och rent vatten. Där
finns ett 30-tal fiskarter.
Sedan lång tid tillbaka har man kunnat konstatera att
Vättern är känslig för föroreningar. Detta har engagerat
många människor eftersom Vättern har en så stor betydelse
som dricksvattentäkt. Ett par hundra tusen människor får
redan idag sitt färskvatten från Vättern och det finns
intresse från många fler att på sikt kanske få ansluta sig.
Vätterns dricksvatten är än så länge av god kvalitet.
Däremot finns miljöskador och tecken på rubbad balans när
det gäller djur och växter. Om några arter slås ut kan det få
allt större följdverkningar.
Vättern är näringsfattig, har relativt enkla näringskedjor
och lång omsättningstid. Dessa faktorer ökar möjligheten
att belysa och utreda principiella samband och följa såväl
effekterna av en ökande belastning (t.ex. kväve) som en
minskande belastning (t.ex. klororganiska föreningar).
De forskningsförslag som Vätternvårdsförbundet
arbetat fram ställer stora krav på systematisk och ekologisk
kunskap. Programmet är av stort allmänt intresse. Även
internationellt finns intresse av att denna forskning görs.
Fyra delmoment föreslås:metallförekomsten
kväveomsättningen i Vätternklororganiska
ämnen/dioxinbottnarnas ekologi
Dessutom finns två angelägna problemområden som
skulle behöva få en bättre belysning. Det gäller transport av
miljöfarligt gods och kvävebelastningen från trafiken.
En ofta förbisedd riskfaktor är olyckor med transporter
av farligt gods. Vätterns läge i en mycket trafiktät region
och sjöns extrema känslighet för vissa olyckor av detta slag
utgör en uppenbar hotbild. Vättern är ju bl.a. en mycket
viktig vattentäkt. Därför måste effekterna av eventuella
olyckor med farligt gods utredas. Det gäller både
transporter av gods på och runt Vättern. För detta ändamål
behövs ett prognosinstrument i form av en datamodell, som
kan beräkna inblandning och spridning i Vätterns
vattenmassa.
De kvävemätningar som löpande gjorts i Vättern har
visat att framförallt nitraterna har ökat på ett drastiskt sätt.
Detta är inget unikt för Vättern, men de kan inte härledas
från de kända kvävekällorna. Fortfarande måste fler
betydande källor fastställas, framförallt vill man undersöka
trafiktäta områden.
För skyddet av Vättern i framtiden behövs många olika
insatser. Eftersom Vättern klassats som riksintresse och
skyddas enligt NRL krävs dock en helhetssyn på hur detta
skydd skall kunna upprätthållas. De sammanslutningar för
Vätterns skydd som så engagerat lagt fram
upplysningsprogram och forskningsprogram måste få
tillgång även till disponibla statliga medel för sin
verksamhet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av stöd till forskning och
förebyggande skydd av Vättern som natur- och
kulturområde och som dricksvattentäkt.
Stockholm den 23 januari l992
Karl-Göran Biörsmark (fp)