Vättern är klassad som riksintresse för vetenskaplig
naturvård och friluftsliv. Den är dessutom mycket
betydelsefull som råvattentäkt för en stor region med
omkring 270 000
invånare.
Den vattenvårdsplanering och de åtgärder som hittills
har vidtagits, framför allt på initiativ av Vätterns
vattenvårdsförbund, har gett mycket värdefulla resultat. I
vattenvårdsplanen ''Vättern 90'' redovisas en rad konkreta
åtgärder inom olika prioriterade problemområden syftande
till att skydda Vättern som en viktig naturresurs.
Problemområdena är främst kväve, klororganiska
föreningar, metaller, farligt gods och militär verksamhet.
De miljömål för Vättern, som utvecklats i
vattenvårdsplanen, ger vägledning för kommunala insatser.
Det är länsstyrelsernas uppgift att i ett regionalt perspektiv
finna former för samordning av insatserna för en god
vattenkvalitet.
Utöver det som ligger inom omgivande kommuners och
länsstyrelsers ansvar anser vi motionärer att det krävs
medverkan av den forskning, som samordnas inom ramen
för naturvårdsverkets övergripande ansvar.
Vi har i en motion med anledning av proposition
1990/91:90 ''En god livsmiljö'' framfört behovet av
forskning och fortsatta undersökningar av miljöpåverkan av
Vätterns ekosystem. Vid utskottets behandling av motionen
uttalades det att den i valda delar kunde tjäna som
inspirationskälla men att motionen inte påkallade något
särskilt uttalande från riksdagens sida. Riksdagen avslog
motionen.
Vättern har ett mycket särpräglat ekosystem
innefattande bl.a. röding och glacialrelikter. Sjön är
extremt känslig för miljöföroreningar på grund av sin långa
omsättningstid (ca 60 år) och sin näringsfattigdom. För att
bevara Vätterns karaktär och riksintresse krävs en god
miljökontroll och långt gående begränsningar av olika
utsläpp.
Vi vill genom denna motion särskilt uppmärksamma
följande problem, som enligt vår mening kräver medverkan
av den forskning som samordnas inom ramen för
naturvårdsverkets övergripande ansvar:
kväveomsättningenbottnarnas ekologi
sedimentstudiermetallernas inverkan
Kvävebelastningen i Vättern inger oro dels med tanke på
den ökade belastningen av Östersjön via Motala ström, dels
med hänsyn till att ändrade förhållanden mellan fosfor och
kväve kan tänkas medföra förändringar i Vätterns
ekosystem. Orsaken till kväveökningen i Vättern är f.n. inte
känd, men såväl interna som externa förändringar har
betydelse.
Metalltillförseln till Vättern utgör ett annat av hoten mot
det ekologiska systemet i Vättern. Det krävs ett omfattande
studium för att göra en riskbedömning för Vättern vad
gäller:metallsituationen i bottensedimentetd:o i
fiskd:o i smådjur, alger etc.
Därutöver krävs studium och analys av flöden och halter
i tillopp till Vättern avseende tungmetaller.
Sammanfattningsvis vill vi framhålla att det är ytterst
angeläget att få ytterligare klarhet i hur sjön påverkas av
ökad kvävebelastning, metalltillförsel och hur olika
miljögifter i bl.a. sedimenten påverkar ekologi, fiske och
vattenkvalitet. Detta måste ske inom ramen för den
forskning och de undersökningar som ligger under
naturvårdsverkets övergripande ansvar. Vi förutsätter att
detta sker i samarbete med Vätternvårdsförbundet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av forskning och
fortsatta undersökningar av miljöpåverkan av Vätterns
ekosystem.
Stockholm den 24 januari 1992
Sonia Karlsson (s)
Åke Gustavsson (s)
Håkan Strömberg (s)
Anders Nilsson (s)