EES-avtalet ger Sverige rika möjligheter att direkt påverka den framtida europeiska miljöpolitiken. Redan nu står det klart att varje medlemsland har att följa de minimikrav som ställs, men har inget förpliktigande vad beträffar strängare, nationella krav.
Enligt regeringens proposition skall Sverige spela en pådrivande roll, där den högsta tillämpade ambitionsnivån skall gälla för alla medlemmar i EG. Vi stöder denna inställning.
Regeringen säger emellertid också att miljölagstiftningen skall skärpas och att effektiva ekonomiska styrinstrument skall användas enligt principen ''den som förorenar betalar''.
Det är olyckligt om detta får en sådan tolkning att svenska producerande företag kan komma att utsättas för kostnader som deras kolleger i EG inte har och därmed äventyra deras konkurrenskraft. Det är viktigt och nödvändigt att svenska företag kan konkurrera på lika villkor. I ett framtida gränslöst Europa kan ett sådant ensidigt handlande leda till företagsflykt till andra länder, med arbetslöshet i Sverige som följd.
Principerna bör alltså vara att Sverige inte ensidigt skall tillämpa miljölagstiftning och andra miljöregler som kan ge högre produktionskostnader än konkurrentländerna i Europa.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige inte bör tillämpa miljöregler som kan ge högre produktionskostnader för svenska företag än konkurrentländerna i Europa.
Stockholm den 21 januari 1992 Ian Wachtmeister (nyd) Christer Windén (nyd) Arne Jansson (nyd) Claus Zaar (nyd) Kenneth Attefors (nyd)