Regeringen uppdrog i beslut den 8 februari 1990 åt
länsstyrelsen i Västerbottens län att utvidga Blaikfjällets
naturreservat. Den 13 mars 1990 förordnade länsstyrelsen
interimistiskt om bl.a. förbud att avverka skog.
Länsstyrelsen beslutade den 25 februari 1991 slutligen att
utvidga reservatet i enlighet med regeringens uppdrag. Det
är ca 120 enskilda markägare som berörs av naturreservatet
och den produktiva skogsmarken som berörs uppgår till ca
3 700 hektar.
Bakgrund
Av den produktiva skogsmarken i det fjällnära området
ägs ca 60 % av Domänverket och andra allmänna ägare, 25
% av mindre, privata skogsägare och 15 % av
skogsbolagen. Totalt är i dag ca 585 000 hektar produktiv
skogsmark skyddade, genom reservat och nationalparker, i
det fjällnära området. Därmed är nära 40 % av den
produktiva skogsmarken skyddad för framtiden. Om man
däremot ser till det faktiska läget när det gäller den icke
fjällnära skogsmarken så är mindre än en procent av den
produktiva skogsmarken i dag skyddad.
Den fjällnära skogsmarken är ju heller inte opåverkad
av mänsklig verksamhet. Denna liksom övrig skogsmark i
vårt land utsattes för betydande avverkningar, s.k.
dimensionshuggningar, under tiden kring sekelskiftet. Trots
detta så har virkesförrådet i den fjällnära skogen ökat
kraftigt och beräknas i dag vara dubbelt så stort som för 20
år sedan. Detta beror på att avverkningarna endast uppgått
till cirka hälften av den årliga tillväxten.
I detta sammanhang bör också följande fastslås. Att så
stora arealer av produktiv skogsmark skyddats har
självfallet satt och sätter sina spår. Det innebär en
minskning av underlaget för inlandets infrastruktur samt
minskade arbetstillfällen på flera områden. Däremot har
skogsbruket och råvaran från de fjällnära områdena inte
någon avgörande betydelse för skogsindustrin, den
kvantiteten kan och ersätts från Chile och andra
rundvirkesexporterande länder. Men ser man till inlandets
skogsbygder så är det nog fortfarande något av en ryggrad i
näringslivet och utkomstmöjligheterna. Många privata
skogsägare i dessa trakter skulle nog få stora ekonomiska
svårigheter om deras möjlighet till brukandet av
skogsmarken fråntogs dem. Bland annat utifrån detta
konstaterande måste ju frågan ställas om var gränsen går
när det gäller att skydda skogsmarken i Norrlands inland.
Skall en död hand läggas över hela området är den
naturliga frågan som den bofasta befolkningen ställer. När
kommer nästa krav att framföras och beslut tas om att
skydda ytterligare områden? Dessa människor har i flera
generationer skött och använt sin skog, levt i harmoni med
den natur som i dessa områden stundtals kan vara hård. De
är förundrade över vad som har skett och sker och ber
ödmjukt att den döda handen inte skall läggas över deras
egna små skogsmarker. Borde inte de stora Domänverks-
och bolagsmarkerna räcka för att bevara skyddad
skogsmark till eftervärlden? Enligt vår mening är deras
undran och begäran rimlig. De bör få ett besked från den
folkvalda församlingen.
Blaikfjällets naturreservat
Mot denna bakgrund borde det vara möjligt att ur
reservatbildningen som omfattar betydande areal
Domänverks- och bolagsskog frånta den privata
skogsmarken som uppgår till ca 3 700 hektar produktiv
skogsmark. Rent allmänt måste framhållas att det är
svårförståeligt att ett sådant omfattande skogsområde skall
avstås från att vidare brukas, då det uppenbarligen hittills
kunnat bedrivas skogsbruk som icke förnärmat
naturvärdena mer än det ansetts skyddsvärt. Enligt vad som
lokalt anses så bedöms inte den fjällplatå som reservatet
avser hotas av pågående markanvändning.
Sammanfattningsvis innebär reservatbildningen om den
till alla delar fullföljs att fredandet av Domänverks- och
bolagsmark betyder minskade antal sysselsättningstillfällen
för ortsbefolkningen, att därutöver lägga en död hand över
deras egen skogsmark kan innebära att de tvingas flytta från
sin hembygd. Hur detta nu är förenligt med att ''Hela
Sverige skall leva'' återstår väl för vissa att förklara.
I enlighet med vad vi i motionen anfört bör därför
reservatbildning i första hand förändras så, att den privata
skogsmarken fråntas ur reservatbildningen av Blaikfjällets
naturreservat.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bildandet av Blaikfjällets
naturreservat.
Stockholm den 23 januari 1992
Mats Lindberg (s)
John Andersson (v)