Stockholm är unikt. Staden är byggd på många öar och holmar. Det går att cykla och promenera runt dem. Det finns en levande hamnverksamhet både utefter Saltsjöns och Mälarens stränder. Vattnet är så rent att det går att bada och fiska, t.o.m. ädelfisk, i stadens centrala delar. I alla stadsdelar finns parker och grönområden för lek och rekreation. De gröna ytorna, allt ifrån en liten kvarterspark på Södermalm till större områden som centrala stadens parker och Djurgården, Brunnsviksområdet och de gröna stråken in mot staden från väster och söder, är alla lika nödvändiga för stadens människor och miljö.
Framtidens stockholmare måste ha förutsättningar för god livsmiljö och rekreation. Det är nuvarande generation som har ansvaret för detta. Hoten är i dag många. Parker och grönområden naggas i kanterna av byggnation. Försurningen av marken ökar vilket hotar träd och grönska. Stränderna riskerar att byggas igen och bli mindre tillgängliga. Vattnets kvalitet löper risk att försämras genom ökande föroreningar både från bilism, ökade hushålls- och industriutsläpp och bebyggelse. Byggnader och skulpturer förstörs av försurande ämnen.
För att rädda Stockholms unika särart, och möjliggöra förnyelse och utveckling, krävs ett särskilt miljöskydd för dess gröna lungor.
Skydda stadens parker
Miljön i en storstad är mycket sårbar. Även ingrepp som var för sig inte bedöms påverka miljön i närområdet kan sammantaget få allvarliga konsekvenser för livsmiljön i stadsdelen eller i staden som helhet. Varje träd i stenstaden har stor betydelse. Varje igenbyggt grönområde i förorten får konsekvenser för miljön. Därför behövs ett förstärkt skydd som ger stadens planerare skyldighet att genomföra fördjupade konsekvensanlyser som redovisar långsiktiga effekter vad gäller föroreningar i luft, mark och vatten. En särskild storstadslagstiftning krävs för att få ett sådant skydd.
Naturreservat i Hansta och Grimsta
I västra Stockholm finns två grönområden, Grimstaskogen och Hanstaområdet, som är omistliga ur natur- och kulturhistorisk synpunkt. Där finns träd och växter som om områdena inte ges ett långsiktigt skydd riskerar att försvinna och ytterligare bidra till den snabba utarmningen av artrikedomen i naturen.
Hoten mot Grimstaskogen utgörs av såväl planerna på bebyggelse som på en trafikled, Västerleden, genom området. Grimstaskogen består av såväl skog som öppna ytor. Vackra hällmarker och en vildvuxen och äventyrlig Mälarstrand utgör de mest skyddsvärda delarna av området. I skogen finns värdefulla träskmarker och urskog. Området har stor betydelse som frilufts- och strövområde för de boende i närliggande stadsdelar. För att säkerställa ett långsiktigt skydd av Grimstaskogen bör denna bli naturreservat.
Stockholms stad köpte i början av 1980-talet ett stort markområde på norra delen av Järvafältet, av Sollentuna kommun. Avsikten var då att bebygga området med 10.000 bostäder och tusentals arbetsplatser. Planerna på detta har tills vidare lagts på is, främst beroende på brist på medel till infrastrukturinvesteringar men också på en stark opinion för ett bevarande av den unika miljön. Hansta består av skog och öppna fält, men också av sankare partier och hällmarker. Delar av skogen består av ekdungar från medeltiden och som enligt klimatforskare och botaniker är rester av den mellansvenska bronsåldersskogen.
Alldeles intill Hansta bildades 1987 Järvafältets naturreservat. Genom att skapa ett sammanhängande större grönområde underlättar man för växt- och djurlivets fortlevnad.
Detta område är så värdefullt att någon bebyggelse i området över huvud taget inte bör komma till stånd. Kringliggande områden är redan hårt exploaterade och området bör bevaras som en grön lunga. För att bevara den flora och fauna som är unik bör detta göras till naturreservat.
Skydd för ökad bebyggelse i Haga--Brunnsviken--Norra Djurgården
Regeringen har beslutat om en fördjupad översiktsplan av området kring Haga--Brunnsviken. Under tiden denna genomförs bör ett antal frågor klarläggas förutom effekterna på miljön. Området är av riksintresse. Ett förtydligande av vad detta innebär behövs. Vilket skydd innebär det? Vilken statlig instans skall ha ansvaret? När det gäller Brunnsviken-området gav länsstyrelsen klartecken för att planera för såväl Japanskrapa som tillbyggnad av Sveaplans gymnasium. Riksantikvarieämbetet sade nej. Det är angeläget att det finns en statlig instans som har huvudansvar för områden av riksintresse. I regeringens och berörda kommuners fortsatta hantering av ärendet krävs ett förtydligande av begreppet riksintresse.
Hela området kring Haga--Brunnsviken är kulturhistoriskt mycket känsligt och varje förändring måste ta stor hänsyn till miljön, och stränderna kring Brunnsviken ges ett långsiktigt skydd. Därutöver bör även norra Djurgården och andra delar av det område som ingår i den s.k. eko-parken, som är obebyggda eller endast bebyggda med äldre kulturfastigheter, kunna ges ett sådant skydd. Det uppdrag som givits Naturens Hus att utreda ett sådant skydd måste slutföras och redovisas snarast.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående särskilt miljöskydd för Stockholms gröna lungor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående en särskild storstadslagstiftning för att skydda Stockholms parker,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående Grimstaskogen som naturreservat,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående Hanstaområdet som naturreservat,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående skyddet av Haga-- Brunnsviken--Norra Djurgården.
Stockholm den 22 januari 1992 Christina Linderholm (c)