Kvicksilver är ett synnerligen miljöfarligt ämne. Omvandlat till den mycket giftiga föreningen metylkvicksilver tas kvicksilvret lätt upp av organismen, och de hälsorisker som är förknippade därmed är väl dokumenterade och kända.
Mot den bakgrunden har också en rad riksdagsbeslut fattats med sikte på att snabbt minska kvicksilveranvändningen i sammanhang där detta innebär miljörisker och på att minimera utsläppen av kvicksilver i luft och vatten. Senast med anledning av den miljöproposition som den socialdemokratiska regeringen lade fram förra året.
Liksom när det gäller många andra miljöproblem och utsläpp av farliga ämnen sker ett ''utbyte'' över gränserna. En stor del av kvicksilvernedfallet i Sverige kommer således från andra länder och Sverige har följaktligen verkat aktivt för att uppnå internationella överenskommelser om begränsad användning och minskade utsläpp av kvicksilver.
De nationellt beslutade åtgärderna har bland annat tagit sikte på att starkt begränsa utsläppen från industrier och andra punktkällor, att minimera kvicksilveranvändningen i och utsläppen som härrör från batterier, att stoppa användningen av kvicksilver i termometrar, liksom användningen av kvicksilver i vissa apparater och instrument. Den målsättning som vägledde förslagen i miljöpropositionen var att 25 procent av kvicksilveranvändningen skulle avvecklas till 1995 och att 75 procent skulle kunna avvecklas till år 2010.
En betydande och sannolikt hittills underskattad andel av kvicksilverutsläppen till luften kommer från landets krematorier och härrör alltså från det kvicksilver som finns i amalgamfyllningar i tänderna.
Åtgärder med sikte på att avveckla användningen av amalgamanvändningen inom tandvården har också vidtagits. Under lång tid framöver kommer emellertid amalgamet i tänderna och utsläppen från krematorierna att utgöra ett stort och växande miljöproblem. Enligt nya uppgifter utgör dessa utsläpp från landets 72 krematorier den i Sverige, i dag, största källan till utsläpp i atmosfären. I ett forskningsprojekt som utförts vid Tandvårdshögskolan i Malmö konstateras således att utsläppen är tre gånger större än vad man hittills ansett. Det handlar uppskattningsvis om 630 kilo kvicksilver per år.
Till bilden hör vidare att kvicksilverutsläppen från krematorierna, som redan påpekats, kommer att öka mycket kraftigt de kommande 30 åren. Detta alldeles oavsett den utveckling som nu pågår med sikte på att finna ersättningsmaterial till amalgamet inom tandvården.
Tekniskt sett är problemet att effektivt rena utsläppen från krematorierna så gott som löst. Bland annat har en ny uppfinning, som renar rökgaserna med hjälp av en selenampull, presenterats och provats. Kostnaderna för att genomföra en effektiv rökgasrening får också anses vara högst rimliga.
Mot den här bakgrunden ter det sig angeläget att riksdagen fattar beslut om åtgärder som innebär att landets krematorier nu åläggs att planera för och genomföra en effektiv rökgasrening, och att ett datum sätts, förslagsvis 1995, då dessa åtgärder skall vara genomförda.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av snabba åtgärder för att rena rökgaserna vid landets krematorier.
Stockholm den 17 januari 1992 Bo Bernhardsson (s) Gunnar Nilsson (s)