Kvicksilver är ett synnerligen miljöfarligt ämne.
Omvandlat till den mycket giftiga föreningen
metylkvicksilver tas kvicksilvret lätt upp av organismen,
och de hälsorisker som är förknippade därmed är väl
dokumenterade och kända.
Mot den bakgrunden har också en rad riksdagsbeslut
fattats med sikte på att snabbt minska
kvicksilveranvändningen i sammanhang där detta innebär
miljörisker och på att minimera utsläppen av kvicksilver i
luft och vatten. Senast med anledning av den
miljöproposition som den socialdemokratiska regeringen
lade fram förra året.
Liksom när det gäller många andra miljöproblem och
utsläpp av farliga ämnen sker ett ''utbyte'' över gränserna.
En stor del av kvicksilvernedfallet i Sverige kommer således
från andra länder och Sverige har följaktligen verkat aktivt
för att uppnå internationella överenskommelser om
begränsad användning och minskade utsläpp av kvicksilver.
De nationellt beslutade åtgärderna har bland annat tagit
sikte på att starkt begränsa utsläppen från industrier och
andra punktkällor, att minimera kvicksilveranvändningen i
och utsläppen som härrör från batterier, att stoppa
användningen av kvicksilver i termometrar, liksom
användningen av kvicksilver i vissa apparater och
instrument. Den målsättning som vägledde förslagen i
miljöpropositionen var att 25 procent av
kvicksilveranvändningen skulle avvecklas till 1995 och att
75 procent skulle kunna avvecklas till år 2010.
En betydande och sannolikt hittills underskattad andel
av kvicksilverutsläppen till luften kommer från landets
krematorier och härrör alltså från det kvicksilver som finns
i amalgamfyllningar i tänderna.
Åtgärder med sikte på att avveckla användningen av
amalgamanvändningen inom tandvården har också
vidtagits. Under lång tid framöver kommer emellertid
amalgamet i tänderna och utsläppen från krematorierna att
utgöra ett stort och växande miljöproblem. Enligt nya
uppgifter utgör dessa utsläpp från landets 72 krematorier
den i Sverige, i dag, största källan till utsläpp i atmosfären.
I ett forskningsprojekt som utförts vid Tandvårdshögskolan
i Malmö konstateras således att utsläppen är tre gånger
större än vad man hittills ansett. Det handlar
uppskattningsvis om 630 kilo kvicksilver per år.
Till bilden hör vidare att kvicksilverutsläppen från
krematorierna, som redan påpekats, kommer att öka
mycket kraftigt de kommande 30 åren. Detta alldeles
oavsett den utveckling som nu pågår med sikte på att finna
ersättningsmaterial till amalgamet inom tandvården.
Tekniskt sett är problemet att effektivt rena utsläppen
från krematorierna så gott som löst. Bland annat har en ny
uppfinning, som renar rökgaserna med hjälp av en
selenampull, presenterats och provats. Kostnaderna för att
genomföra en effektiv rökgasrening får också anses vara
högst rimliga.
Mot den här bakgrunden ter det sig angeläget att
riksdagen fattar beslut om åtgärder som innebär att landets
krematorier nu åläggs att planera för och genomföra en
effektiv rökgasrening, och att ett datum sätts, förslagsvis
1995, då dessa åtgärder skall vara genomförda.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av snabba åtgärder för
att rena rökgaserna vid landets krematorier.
Stockholm den 17 januari 1992
Bo Bernhardsson (s)
Gunnar Nilsson (s)