I årets budgetproposition görs betydande satsningar på de stora kulturinstitutionerna i Stockholm. Det är värdefullt och svarar säkert mot ett nationellt intresse. Det vore dock värdefullt om de riksintressanta museianläggningar som inte är lokaliserade till Stockholm också kunde påräkna samma generositet. Jag tänker då i första hand på Arbetets Museum i Norrköping och Sveriges Lantbruksmuseum i Julita. Båda beskriver centrala historiska perspektiv i det svenska samhällets utveckling. De representerar också ett nytänkande inom museiområdet.
Julita omfattar idag ett levande lantbruk, skogsbruk och en museal anläggning med herrgård och utställningar. Här formas i etapper Sveriges Lantbruksmuseum. Första etappen invigdes 1990 med utställningen ''Gener för generationer'' i det gamla växthuset som exteriört återförts till sin ursprungskaraktär. Det genetiska kulturarvets historia presenteras där tillsammans med dagens gentekniska förändringsarbete. Historisk kunskap i nuet ger perspektiv på tillämpningen i framtiden.
Målet för Sveriges Lantbruksmuseum är att exponera lantbrukets historia i ett levande odlingslandskap och en fungerande jordbruksmiljö. Här gäller i högsta grad helhetsperspektivet. Det innebär att det svenska jordbrukets historia visas i form av såväl verktyg och maskiner som gamla sorter och raser av nyttoväxter och husdjur. Materiell kultur blandas med andlig. Ett ekologiskt perspektiv blir då naturligt vägledande för hela verksamheten.
Sveriges Lantbruksmuseum på Julita är det lantbruksmuseum som modernäringen i vårt land så länge varit i avsaknad av.
För såväl Julitas Lantbruksmuseum som Arbetets Museum krävs därför en satsning från statens sida. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om driftbidrag som möjliggör en fortsatt utveckling av dessa båda nationella institutioner.
På samma sätt som byggnader, konstverk, husgeråd och maskiner bevaras för eftervärlden, så skall vårt i verklig mening levande kulturarv bevaras. Gamla nyttoväxter, utrotningshotade husdjursraser och i dag svåråtkomliga prydnadsväxter är en del av vår historia. En viktig verksamhet vid Julita är därför genbanksarbetet.
Sedan 1970-talet satsar Julita på att aktivt delta i bevarandet av gamla kulturväxter och lantraser. Detta sker i samarbete med Nordiska Genbanken för jordbruks- och trädgårdsväxter och Statens genbanksnämnd för utrotningshotade husdjursraser.
Nordiska Genbanken för jordbruks- och trädgårdsväxter (NGB) inrättades 1979. Den hade föregåtts av ett långvarigt arbete med att kartlägga värdefulla sorter av sädesslagen, trädgårdsväxter, vallväxter, potatis, fruktträd och bärbuskar. I dag arbetar NGB för att bevara den genetiska mångfalden hos nordiska jordbruks- och trädgårdsväxter, inklusive ogräsen, och deras vilda släktingar. NGB är också en länk i ett globalt nätverk av genbanker och har internationellt ansvar för arterna vinbär (Ribes), körsbär (Prunus) och rabarber (Rheum).
Julita deltar i arbetet genom att odla de lokalsorter av äpplen och päron från Mälarområdet som måste räddas åt framtiden samt genom att ansvara för NGB:s rabarberkollektion. Dessutom håller Julita en humlegenbank.
Statens genbanksnämnd för utrotningshotade husdjursraser har arbetat sedan början av 1980-talet. Nämnden inventerar gamla svenska lantraser och svarar för att sexton stycken fortlever. Det är bl.a. nordsvensk häst, rödkulla, ryafår, svensk lantget, ölandsgås, svensk lanthöna och gotlandskanin. Likaså kontrollerar nämnden att inga defekter eller sjukdomsanlag sprids hos djuren.
Sommartid finns flera av dessa skyddsvärda raser på Julita.
Statens genbanksnämnd tillhörde tidigare Lantbruksstyrelsen men tillhörigheten prövas nu i samband med den översyn som pågår i anslutning till det nya Jordbruksverkets organisation.
Jag föreslår att riksdagen uttalar att Statens genbanksnämnd i samband med det pågående översynsarbetet överförs till Julita.
Jag förutsätter också att de resurser som i dag ställs till Genbanksnämndens förfogande medföljer.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om driftbidrag till Sveriges lantbruksmuseum i Julita,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Arbetets museum i Norrköping,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att överföra statens genbanksnämnd till Julita.
Stockholm den 27 januari 1992 Göran Persson (s)
1 Yrkandena 1 och 2 hänvisade till KrU