Genom en framsynt miljölagstiftning kan svenska livsmedel produceras i en ren miljö jämfört med europeiska länder. Våra djurskyddsbestämmelser är de mest långtgående i hela världen och har väckt stor uppmärksamhet. Svenska bönder har rykte om sig att vara kunniga. Detta innebär goda konkurrensmöjligheter för svenska livsmedel på den europeiska marknaden. Därför är det så viktigt att Sveriges goda anseende ur miljö- och djurskyddssynpunkt kan upprätthållas.
Mot den bakgrunden är det viktigt att de problem som uppmärksammades för 5--6 år sedan om djurskyddshänsynen vid husdjursslakt verkligen åtgärdas.
Det har hänt en del positivt de senaste åren bl.a. när det gäller utbildningen av transportpersonal och i djurstallarna. Likväl kvarstår problemen vid två viktiga moment i slakten, nämligen före bedövningen och avlivningskontrollen efter avblodningen, sannolikt beroende på att det fordras stora investeringskostnader för att djurskyddslagens intentioner skall uppfyllas.
Användning av elpåfösare är förbjuden men slakterierna kör fortfarande på dispens och den s.k. restrainern kan rimligen inte uppfylla anständiga djurskyddshänsyn och bör försvinna. En avlivningskontroll i samband med avblodningen eller i direkt anslutning därtill måste finnas. Det är naturligtvis fullkomligt oacceptabelt att grisar kan vakna ur bedövningen i samband med skållningen.
Den nya djurskyddslagen trädde i kraft den 1 juli 1988. I lagen föreskrivs uttryckligen att vid slakten skall djuret vara bedövat när blodet tappas av. Andra åtgärder vid slakten får inte vidtas innan djuret dött. Trots att det gått snart fyra år sedan den nya djurskyddslagen trädde i kraft har jordbruksverket fortfarande inte kommit med närmare föreskrifter för slakten i dessa avseenden. Det åligger regeringen att tillse att detta omgående sker.
Enligt vår mening har det de senaste åren kommit fram ökade kunskaper om djurens beteende som gör det möjligt att anpassa ovannämnda moment i slakten på ett sådant sätt att djurskyddslagens krav uppfylls. Såväl berörda myndigheter som slakteribranschen måste känna sitt ansvar för detta.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en bättre efterlevnad av djurskyddslagen vid husdjursslakt.
Stockholm den 24 januari 1992 Jan Fransson (s) Åke Selberg (s)