Sverige har under 1991 ansökt om medlemskap i den
europeiska gemenskapen. Den svenska lagstiftningen och
den som EG-länderna har varit eniga om är på några
områden olika. Ett område där Sverige bör ta efter EG är
frågan om lagstiftning om vaccination av hundar mot rabies.
När det gäller rabiesfrågan i vårt land upplevs den av
hundägare som allt mer verklighetsfrämmande och
motsägelsefullt. Den har ingen framförhållning gentemot
Europagemenskapen när det gäller att öppna gränsen mot
övriga Europa. Många medborgare i vårt land upplever
hunden som en familjemedlem. Den är barnens vän och
många gånger också deras lekkamrat. Gamla och
ensamstående har hund för att få ett trevligt sällskap på
promenaden, i hemmet och på semestern.
Många svenskar semestrar gärna utomlands. Detta
innebär att man snällt får finna sig i att inte kunna resa med
hela familjen, därför att hunden inte kan följa med på grund
av karantänbestämmelserna som vi har för införsel av
hundar. Hade vi haft obligatorisk vaccination mot rabies
hade vi inte varit tvingade att lämna hunden i karantän när
vi återvänder från semesterresan, eller vid tävlingar
utomlands där hunden förtjänstfullt medverkat.
Det är hög tid att vi i vårt land anpassar våra regler för
rabiesvaccinering till EG:s bestämmelser. I en nyligen
utkommen EG-kommissions utlåtande över rabiesvaccinet
slås fast att detta ger ett fullgott skydd mot sjukdomar.
Även svenska veterinärer nämner numera att dagens
rabiesvaccin är att lita på.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om obligatorisk vaccination av
hundar mot rabies.
Stockholm den 21 januari 1992
Owe Andréasson (s)
Ingegerd Sahlström (s)