Den svenska pälsdjursnäringen har under de senaste
åren varit drabbad av allvarliga problem. En
överproduktion i världen av farmade pälsdjursskinn i
kombination med milda vintrar har gjort efterfrågan starkt
begränsad. Detta har lett till starkt försämrad lönsamhet
vilket har bidragit till en pågående reducering av
produktionen. Denna reducering av produktionen har skett
såväl inom Sverige som i andra länder. Den nuvarande
situationen visar en tendens till balans i förhållandet
produktion -- konsumtion.
Dock är situationen fortfarande sådan att lönsamheten i
näringen är starkt begränsad och den ekonomiska
belastningen av i stort sett alla företag inom näringen är
mycket oroande. Dessutom tillkommer att denna
minskning av produktionen också har lett till en minskad
efterfrågan på avfallsprodukter från fisket (60 %
av den landade fisken går till pälsdjursfoder), liksom
från slakten när avfallet därifrån måste avyttras till annat än
till foder för mink och räv.
Förhållandet har givetvis lett till en minskad verksamhet
inom näringen och då åtskilliga farmer lagts ner inneburit
en mängd förlorade arbetstillfällen. Detta ofta i glesbygder
och på landsbygd där möjligheterna till andra arbeten är
starkt begränsad eller saknas. I det nuvarande krisläget kan
ytterligare hundratals personer tvingas sluta med
pälsdjursuppfödningen, och en konsekvens av detta kan
direkt bli en dramatisk ökning av arbetslösheten i redan
hårt drabbade regioner.
Den svenska pälsdjursnäringen, liksom näringen i övrigt
i Skandinavien, har utvecklats till världsledande på olika
områden. Detta gäller förutom själva uppfödningen också
farmteknologi, djurskyddsfrågor, miljöaspekter osv. Det är
således inte bara skinnen som tas tillvara och används utan
även avfallet i form av gödsel, fett och slaktkroppar. Dessa
avfallsprodukter utnyttjas så att de främjar god miljö och
ersätter miljöfarliga produkter.
De skinn som produceras i Sverige går i huvudsak på
export och ger exportinkomster till landet. Inför ett
närmande till EG är det också viktigt att denna närings
framtidsmöjligheter noga blir analyserade. I EG-länder
som exempelvis Danmark utgår i dag ekonomiskt stöd till
näringen i form av lönestöd och i form av reducerad
arbetsgivaravgift för exporten. Även i Norge och Finland
förekommer stöd av skilda slag och storlekar.
Under normala betingelser är pälsdjursnäringen stark
nog att klara sig själv. Förhoppningsvis kommer den också
att vara en stark exportnäring i framtiden. Dock kommer
problemen att kvarstå under en övergångstid till dess att en
korrekt balans har skett mellan världsproduktion och
världskonsumtion.
För att svensk pälsdjursnäring skall kunna kvarleva och
stå konkurrenskraftig som exportindustri i framtiden är det
viktigt att samhället uppmärksammar näringens problem.
Det vore därför lämpligt med en översyn av möjligheterna
att under en begränsad tid bistå näringen med tillfälligt
stöd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
möjligheterna att bistå svensk pälsdjursnäring med stöd i
enlighet med vad i motionen anförts.
Stockholm den 16 januari 1992
Sven-Olof Petersson (c)