Svenskt fiske är av stor betydelse för folkhushållet. För
tillsyn och övervakning av vår stora skärgårdsmiljö krävs en
bofast befolkning med kännedom och kunskaper om
skärgård och hav.
Den svenska fiskarkåren, som reducerats avsevärt och
som i år torde utgöra omkring 3.000 personer, är det enda
kunniga sjöfolk som Sverige idag har tillgång till. Det är
viktigt för nationen att slå vakt om denna kunskap och det
är lika viktigt att göra det möjligt för denna fiskarkår att
fortsatt hålla och utveckla väl utrustade och moderna
fiskefartyg.
Skärgården är en av våra främsta rekreationskällor. Den
svenska skärgården är mycket väl lämpad för segling och
annat friluftsliv. Fiskevattnen är tillgängliga i de allra flesta
områden för den som vill fiska med handredskap. Det är
viktigt att miljövårdsarbete och andra politiska insatser gör
det möjligt att bevara den svenska skärgården och ger
fiskebeståndet möjlighet till reproduktion.
Fiskbeståndet i Östersjön
Det finns allvarliga tecken som tyder på att en direkt
utfiskning av Östersjön, såvitt gäller vissa fiskslag, pågår.
Därtill kommer att den allt brutalare miljöförstöringen i
Östersjön hotar fiskearternas reproduktionsförmåga.
Det är angeläget att Sverige med alla de resurser som
kan vara tillgängliga medverkar till en miljömässig sanering
av Östersjön. Denna fråga skall emellertid icke beröras i
denna motion.
Här skall emellertid konstateras att Sverige, genom
internationella överenskommelser, tvingats att avstå från
väsentliga tidigare innehavda fiskekvoter av torsk i
Östersjön. Således har Sverige numera blott 24.000 ton
torsk såsom fiskekvot för Östersjön. Med hänsyn till
Sveriges ringa kvot synes det inte vara lämpligt att påyrka
fredningstider för torskfisket, särskilt som lekperioden är
den lämpligaste fiskeperioden. Sverige kan inte avstå från
den lilla kvoten torskfisk genom att nu föreslå
fredningsperioder som skulle förhindra möjligheten eller i
varje fall försvåra möjligheten att landa den medgivna
kvoten.
Det är emellertid utomordentligt angeläget att de
internationella överenskommelserna om kvotering av
fiskebeståndet i Östersjön innehålles av samtliga berörda
nationer. Regeringen måste därför kraftfullt verka för en
effektiv kontroll och övervakning av de mängder fisk som
landas från Östersjön. Här skall inte närmare föreslås
metoden för att nå en förbättrad övervakning och kontroll.
Regeringen bör inleda internationella samtal för att söka
åstadkomma en tillfredsställande kontroll och övervakning.
Internationella avtal
Det är naturligt att den svenska fiskarkåren känner stor
oro inför framtiden. Vid statsministermötet i Oslo i mars
1989 träffades överenskommelse om en fullständig
liberalisering av handel med fisk inom EFTA-området.
Knutet till denna överenskommelse fanns villkoret att
samtidigt skulle en fullständig avreglering ske av samtliga
stöd- och subventionsformer för fiskeindustrin inom
samtliga EFTA-länder.
Det finns skäl att anta att andra EFTA-länder sökt sig
fram till nya subventionsformer som indirekt stöder fisket
och som därvid skulle kunna undgå kritik med
utgångspunkt från EFTA-överenskommelsen om
avreglering av fiskesektorn.
Det måste ankomma på regeringen att verka för att
kontroll och övervakning sker så att konkurrenslikhet i
verklig mening fortsatt råder mellan EFTA-länderna.
EES-avtalet
I EES-avtalet har Sverige lyckats vidmakthålla den
situation som råder i enlighet med det så kallade
anpassningsavtalet. EES-avtalet får därför ingen verklig
betydelse för svenskt fiske. Det är tillfredsställande att
svenskt fiske på detta sätt undvikit att försämra sin
förhandlingsposition inför de kommande
medlemskapsförhandlingarna med EG.
EG-medlemskapet
Den situation som nu etablerats genom EES-avtalet och
tidigare ingångna avtal med EG och med Norge innebär att
Sverige sedan medlemskapet blivit aktuellt kan såsom
medlem medföra betydande fiskevatten och fiskerättigheter
till EG:s fiskepolitik. Det blir då av avgörande betydelse för
svenskt fiskes framtid att Sverige i de kommande
medlemskapsförhandlingarna förmår att förhandla sig till
lika stora andelar i EG:s samlade fiskepolitiska resurser
som Sverige avstår från i samband med medlemskapets
verkställighet. Fisk skall bytas mot fisk och inget annat.
Om så sker synes Sverige kunna få möjlighet att åter
etablera ett levande fiske såvitt gäller fiske i Nordsjön som
komplement till det nuvarande fisket i Östersjön och
kustfisket.
Fiskerilånen
Riksdagen har beslutat att de tidigare så kallade
fiskerilånen skall upphöra. På grund av den svåra situation
som rått inom fisket under senare år är fiskeföretagare för
närvarande hårt pressade av dålig ekonomi. Ett sätt att
lindra den svåra situationen skulle vara att regeringen
lämnar uppdrag till förvaltande myndighet att möjliggöra
förlängning av amorteringstiden och möjliggöra att
oreglerade räntor läggas till kapitalet så att fiskeföretagarna
gives tillfälle att över längre tid amortera lånen och därmed
gives möjlighet att bevara det kapital som finnes nedlagt i
den svenska fiskeflottans fartyg och redskap.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbättrad övervakning och
kontroll av fisket i Östersjön,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att stärka fri
konkurrens på lika villkor mellan EFTA-länderna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om svenska fiskerättigheter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förstärkning av fiskets ekonomi.
Stockholm den 24 januari 1992
Nic Grönvall (m)
Karl-Gösta Svenson (m)
Kent Olsson (m)
Inger René (m)