Fiskets organisationer har sedan många år fått
restitution av inbetalda bensinskattemedel, som fisket
erlagt för drivmedel till sina mindre båtar. Använd mängd
bensin uppgår till nära 1 000 m3
årligen, huvudsakligen vid kust- och
insjöfiske.
För cirka 10 år sedan ändrades beteckningen på dessa
bensinskattemedel till E 3-medel.
I
budget för 1991/92 är anslaget upptaget under
beteckningen D 2.
Främjande av fiskerinäringen och till fiskets
organisationer utgår ett belopp om 914 000 kr,
varav Sveriges Fiskevattenägareförbund får 35 000 kr.
I
Fiskeriverkets petita föreslås att anslaget bör föras upp
med oförändrat belopp i budget för 1992/93.
Jordbruksministern anser att anslaget totalt bör minskas
med 2,5 milj kr
och bidragen till fiskets organisationer halveras. Detta
skulle innebära ett intäktsbortfall om 457 000 kr.
För 1993/94 skulle anslaget helt tas bort.
Beloppet kan förefalla ha liten betydelse. Så är
emellertid inte fallet. Kust- och insjöfisket har en geografisk
spridning, huvudsakligen i vårt lands glesbygder, som bl a
medför höga kostnader för resor till organisationens möten.
Dessa kostnader tenderar att öka så mycket att radikala
åtgärder måste vidtas, om yrkesfiskets fackliga organisation
skall kunna verka i fortsättningen i denna glesbygd.
Inför den omstrukturering inom fisket, som kan förutses
de närmaste åren, är det mycket betydelsefullt att
yrkesfiskets organisation bibehålls intakt.
Det finns därför anledning att ta upp frågan om
avvecklingen av stödet till fiskets organisationer till förnya
prövning. Regeringen bör få tilfälle att ta upp
överläggningar med de berörda organisationerna om
förutsättningarna för deras framtida verksamhet och
möjliga finansieringskällor. Intill dess bör stödet utgå i
oförändrad omfattning inom ramen för tillgängliga medel.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utredning av de framtida
förutsättningarna för fiskets organisationer.