med anledning av prop. 1991/92:96 Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.
Konsekvenser av ändrade förutsättningar för svenskt
jordbruk
Målsättningen för svensk jordbruks- och
livsmedelspolitik bör vara att åkermark i princip skall
användas för jordbruksproduktion. Andra målsättningar
som bör finnas med i bilden är att det skall finnas
förutsättningar för boende och utkomst i hela landet.
Långsiktigt måste svenskt jordbruk få en mer tydlig
inriktning mot biologisk-ekologisk odling. Det är det enda
rimliga sättet att närma sig överskottsproblematiken.
Därmed vinner man också betydande miljöfördelar. Mot
bakgrund av EG-ansökan kan vidare konstateras att en
stark konkurrensfördel i det framtida Europas
livsmedelshandel kan vara basvaror odlade på ett
biologiskt-ekologiskt riktigt sätt.
Staten måste ha ett övergripande ansvar för att den
resurs som jord och mark utgör används på bästa möjliga
sätt. Det är ej möjligt att exempelvis flytta den
produktionsfaktor som åkermarken utgör och man är
därmed utlämnad till de yttre förutsättningar som gives för
jordbruksproduktion. Grundläggande för
jordbrukspolitiken måste vara att man inte ser
jordbrukssektorn som en näringsgren jämförbar med andra
näringar utan att man tar hänsyn till de speciella
förutsättningarna som råder. Det kräver en uttalad
jordbrukspolitik.
Redan då det livsmedelspolitiska beslutet togs av
riksdagen 1990 hävdade vi från kristdemokraternas sida att
det behövdes en ordentlig genomlysning och debatt om
svensk jordbrukspolitik. Vi menade att en bred utredning
som skulle ta fram ordentliga konsekvensanalyser för
matproduktionen var en nödvändighet. Dessvärre blev det
inte så.
Sedan det livsmedelspolitiska beslutet 1990 har de yttre
förutsättningarna drastiskt förändrats genom den svenska
ansökan om medlemskap i EG. Till detta kommer att den
förra regeringen ensidigt -- tvärt emot vad som sades i 1990
års livsmedelspolitiska beslut -- sänkte det svenska
gränsskyddet. Att exportfinansieringsmöjligheten numera
saknas är ytterligare en försvårande faktor för svenskt
jordbruk.
Vid omställningsbeslutet anfördes att övergången till ett
marknadsinriktat system skulle ske under socialt acceptabla
former. Omställningsbeslutet förutsatte vidare att massiva
insatser i fråga om bioenergi skulle göras. Avsaknaden av
en ordentlig marknad för biomassa gör att många idag ej ser
detta som en realistisk möjlighet.
Svenska lantbrukare måste nu få klara besked för
framtiden och då inte minst mot bakgrund av den EG-
ansökan som inlämnats. Den av regeringen tillsatta
jordbrukskommissionen bör därför skyndsamt komma med
förslag till åtgärder. Villkoren för svenska lantbrukare bör i
största möjliga utsträckning vara jämförbara med de villkor
som gäller för dem som bedriver jordbruk inom EG-
länderna. Med det synsättet har det svenska jordbruket
goda möjligheter att utvecklas och stå starkt inför ett
kommande EG-medlemskap. Redan nu skulle vissa
åtgärder kunna vidtas för en harmonisering med de regler
som gäller inom EG. Det är angeläget att riksdagen nu på
några punkter pekar på möjligheten att snabbt genomföra
förändringar av jordbrukspolitiken.
Medlemsansökan till EG och den diskussion som finns
där om exempelvis arealstöd har förändrat
förutsättningarna för omställningsprogrammet. Det finns
idag ingen garanti för att den åkermark som nu ställts av
kommer att räknas Sverige till godo, utan det kan innebära
att en ny nedläggningsomgång kan bli aktuell redan om
några få år. Det nuvarande omställningsprogrammet borde
justeras så att det med hög grad av harmonisering för
producenterna kan anslutas till EG:s MacSharry-plan, en
plan som fortfarande är huvudinriktningen för EG:s
jordbrukspolitik.
Som det nu fungerar subventionerar medborgarna i EG
export av livsmedel till bl a Sverige vilket får till effekt att
svenskt jordbruk slås ut. Samtidigt ges ej stöd till export av
svenska produkter till EG. Spelreglerna är därmed
definitivt ojämlika och till stark nackdel för svenskt
jordbruk. Exporthanteringen bör inriktas på samma
principer som gäller inom EG, dvs att finansieringen
kopplas till budgetmedel och införselavgifter.
En prövning av riktigheten i den ensidiga nedjusteringen
av gränsskyddet som genomfördes av den förra regeringen
hade också varit angelägen bl a för att tillförsäkra svenskt
jordbruk en starkare ställning inför EG-förhandlingarna
och inför slutrundan i GATT-förhandlingarna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att den snarast möjligt
bör återkomma till riksdagen med förslag till
jordbrukspolitiska riktlinjer om förändringar i
omställningsprogrammet och övrig harmonisering till EG,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att frågan om exportfinansiering
och gränsskyddsnivå bör föranleda förslag från regeringen i
syfte att stärka svenskt jordbruk.