Från och med 1 juli 1992 avskaffas skogsvårdsavgiften. Den har bland annat finansierat bidrag att bygga skogsbilvägar. Skogsbilvägar är nödvändiga för att utföra avverkning och skogsvård till rimliga kostnader, om man saknar tillgång till en allmän väg. I budgetpropositionen, bilaga 10, anvisas för nästa budgetår närmare 40 miljoner kr i bidrag för byggande av skogsvägar. Dessa medel är dock reserverade till de projekt som redan påbörjats eller planerats. Inga nya bidrag kommer att beviljas, enligt regeringsförslaget.
Företagsekonomiskt är byggande av skogsbilvägar i de flesta fall en mycket lönsam investering. Då skogsvårdsavgiften avskaffas ökar dessutom skogsägarnas möjligheter att egenfinansiera vägbyggandet.
Främsta syftet med skogsbilvägbidraget är dock att styra och stimulera skogsbruket till att planera vägarna så att sträckningarna blir praktiska och standarden god. Dessutom är syftet att stimulera markägarna att samverka över ägogränserna. Därmed läggs en god grund för optimala väglösningar. För de mindre skogsägarna är detta extra viktigt. I dagens läge får skogsägarna dessutom hjälp med projektering samt samråd med naturvårdsintressen m m. Det sistnämnda är särskilt angeläget för de mindre skogsägarna, inte minst i inlandskommunerna.
Avskaffandet av bidraget kan rent ekonomiskt motiveras av den avskaffade skogsvårdsavgiften. Men bara för att byggandet av skogsbilvägar är lönsamt finns ingen automatik att samverkan kommer till stånd.
Ett realistiskt exempel på vad som kan hända då vägbyggandet sker med bristfällig planering och utebliven samverkan är att det totala vägnätet i ett område ökar med nästan det dubbla då olika skogsägare bygger sin egen kortare vägsträcka istället för en gemensam väg som skär rakt igenom flera markägares område.
För att åstadkomma samordning och rättmätiga krav på hänsyn till känsliga naturmiljöer kan tillståndsplikt införas för byggande av skogsbilvägar. Tvång och förbud ska man dock försöka undvika i möjligaste mån. En bättre modell är att erbjuda skogsägare kostnadsfri, eller mot en ringa kostnad, hjälp med projektering, administration samt med samrådsförfarande med grannar, naturvården, samer och andra som berörs. Om samrådsförfarandet dessutom kombineras med direktavdrag för investeringar i byggande av skogsbilvägar skulle incitamenten att samarbeta vara sådana att bristfälligt planerade vägbyggen inte görs och att standarden hålls uppe på en rimlig nivå, vilket i sin tur skonar miljön och stödjer skogsnäringen.
Framförallt de mindre skogsägarna skulle uppleva det positivt att skogsstyrelserna även i fortsättningen hjälpte dem med samordning och administration, vilket i sin tur gynnar ett småskaligt skogsbruk. Skogsstyrelsen bör kunna rymma denna fortsatta service, i den form som ovan beskrivs, inom de ramar som anvisas i budgetpropositionen för myndigheten.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om vägnätsplanering och samordning vid byggande av skogsbilvägar i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av direktavdrag för investeringar i skogsbilvägar i enlighet med vad som anförts i motionen.1
Stockholm den 27 januari 1992 Stefan Attefall (kds) Hans Dau (m) Karin Israelsson (c) Ulla Orring (fp)
1 Yrkande 2 hänvisat till SkU