Riksdagen beslutade i juni 1990 om en ny livsmedelspolitik som innebär att viss jordbruksareal skall tas ur livsmedelsproduktionen. Ett omställningsstöd utgår därvid och den enskilde lantbrukaren har möjlighet att plantera skog eller inrikta sin produktion på denna areal till något annat än livsmedel.
Vid anläggning av lövskog, bl.a. ädellövskog, kan dessutom ett särskilt anläggningsstöd utgå.
Då ädellövskog anläggs är det dock vanligt att den dras upp i ett blandbestånd av ädellöv och barr. Detta förfaringssätt har fördelar och åtskilliga exempel finns i praktiken som visar att man härigenom långsiktigt får ett ädellövbestånd av hög kvalitet. Dessutom får man en viss intäkt av ingående barrbestånd som avverkas betydligt tidigare.
Många skogsbrukare, och även skogsvårdsstyrelserna t.ex. i Skåne, har haft uppfattningen att anläggningsstöd skulle utgå även till blandbestånd av ädellöv och barr -- då den långsiktiga inriktningen avser satsning på ädellövet. Man har därvid känt stöd i dels Lantbruksstyrelsens information (LSFS 1990:45), dels i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till ädellövskogslagens paragraf 8.
Våren 1991 framhöll jordbruksutskottet i betänkandet 1990/91:JoU22, att syftet med anläggningsstödet delvis är att åstadkomma en variation i landskapsbilden, företrädesvis i form av lövträd. Utskottet framhåller också att anläggning av ädellövskogsbestånd har större förutsättningar att ge ett fullgott resultat om beståndet innehåller en viss andel barrträdsplantor. Därför bör reglerna om anläggningsstöd anpassas efter de bidragsregler som avser anläggning av ädellövskog enligt ädellövskogslagen.
Dåvarande jordbruksministern har emellertid i förordnigen (1991:1177) meddelat att ett reducerat anläggningsstöd om 7.000:- kronor kan ges enbart om maximalt 30 procent barr ingår i blandningen ädellöv/barr.
Med denna förordning blir det knappast vare sig mycket blandbestånd eller ädellöv på ''överskottsmark''. Det blir troligen huvudsakligen barrskog. Detta var inte jordbruksutskottets avsikt.
Bestånd med endast 30 procent barrinslag, täcker bara en del av de modeller av blandningsförhållanden som normalt tillämpas vid anläggning av ädellövskog. Det är inte onormalt att använda ända upp till 75 procent barrinslag t.ex. vid anläggning av ekskog. I blandbestånd bok/lärk kan man dock acceptera 30 procent barrinblandning.
Anläggningsstödet och ädellövsbidraget bör utgå i proportion till blandningsförhållandet ädellöv/barr.
1. Om t.ex. ädellövsplantorna utgör 25 procent av totalantalet plantor bör stödet utgå med 25 procent av (10.000+4.000)=3.500 kronor/ha eller om de utgör 50 procent av totalantalet med 50 procent av (10.000+4.000) = 7.000 kr/ha.
2. Bidrag till stängselkostnaderna bör oberoende av blandningsförhållandena utgå med 4.000 kronor/ha.
Goda skäl för blandbestånd
Det finns många goda skäl för att anläggningsstöd borde utgå även vid plantering av blandbestånd syftande till ädellövsbestånd:Vissa blandtyper är väl beprövade och används därför att de ger lövbestånd av bättre kvalitet. Det finns begränsat plantmaterial av acceptabla lövträdsprovenienser. Rena lövbestånd kräver ett oproportionellt stort antal plantor. Om man därför inte accepterar blandbestånd av barr och ädellöv blir det med största sannolikhet plantbrist.Blandbestånd har högre ägaraccept därför att de ger ägare tidigare gallringsintäkter. Rena lövbestånd ger positiva täckningsbidrag först 50 år efter plantering, vilket ställer utomordentligt stora krav på ägarens likviditet.Vid samråd med naturvårdsintressenter är blandbestånd ofta en användbar kompromiss mellan ägarens ekonomiskt motiverade önskemål om barrplantering och naturvårdens önskemål om löv, varvid konflikter mellan naturvård och ägarönskemål undvikes.
Sammanfattningsvis skall understrykas, att ett blandbestånd successivt under sin utveckling övergår till rent löv och att en eventuell barrdominans således enbart förekommer i inledningsskedet. Dessutom har man genom etablering av blandbestånd bundit den framtida arealanvändningen till ädellövskog.
Blandbestånd av löv och barr är inte en ny idé. Således är nog världens mest unika ekanläggning (Visingsöeken) ursprungligen anlagd som blandbestånd och ingen vill i dag döma ut denna anläggning som ädellövskog. Även andra förnämliga ädellövsbestånd finns bl.a. i Blekinge och Skåne som dragits upp ur blandbestånd löv-barr.
Slutligen kan tilläggas, att man från ekologisk synpunkt knappast kan ha något att erinra mot blandbestånd av ädellöv och barr. I stora delar av det europeiska lövskogsområdet finns ädellövskog i spontan blandning med barr (gran, lärk och ädelgran) där de olika trädslagen ömsesidigt gynnar varandras tillväxt och föryngring.
Den föreslagna lösningen med stimulans för anläggande av blandbestånd av ädellövskog/barr på åker förutsätts ske inom av riksdagen tidigare angivna ekonomiska ramar. En lösning med stimulans i förhållande till graden av lövinslag skulle stimulera lantbrukare att gå in i omställningsprogrammet för jordbruket.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anläggningsstöd vid plantering av blandbestånd av ädellöv- och barrskog inom ramen för omställningsprogrammet inom jordbruket.
Stockholm den 27 januari 1992 Ingvar Eriksson (m) Carl G Nilsson (m)