Skogsbruket har under senare årtionden genomgått
stora förändringar. Den tekniska utvecklingen har drivit
fram nya metoder som införts i stor skala och under kort tid.
Ofta har konsekvenserna för skogens naturvärden blivit
drastiska. Bland metoder med särskilt stor inverkan på flora
och fauna kan nämnas hyggesplöjning, stubbrytning,
kvävegödsling och hyggesdikning. Dessa metoder har det
gemensamt att de i hög grad omvandlar naturen och skapar
ett helt eller delvis nytt naturtillstånd. Trots detta har de
införts i stor skala och utan tillfredsställande bedömningar
av de långsiktiga konsekvenserna för skogens naturvärden.
Några av metoderna har med tiden övergetts främst inte på
grund av deras konsekvenser för flora och fauna, utan
därför att det medfört problem också från
virkesproduktionssynpunkt. Under den tid de användes
hann de dock ofta åstadkomma stora skador på
naturmiljön.
Vad som sagts ovan om skogsbrukets metoder gäller i
hög grad också valet av trädslag. Inom loppet av två
decennier har några stora skogsbolag planterat den
nordamerikanska tallen pinus contorta på ca 450 000
ha. Det har skett utan tillfredsställande analyser av
de långsiktiga konsekvenserna för floran och faunan. Detta
trots att införande av främmande trädslag är en av de mest
drastiska förändringar skogsekosystemet kan utsättas för.
Konsekvenserna för flora och fauna kan komma att bli
omfattande.
Ett annat exempel på införande av främmande trädslag
i Sverige är granplanteringen i de sydligaste delarna av
landet. Granen har ingen hemortsrätt där och har orsakat
skador på naturen i denna landsända. Dessutom förstärker
granen den försurning, som är så svår i södra Sverige.
Den förflyttning av arter mellan olika delar av världen
som människan ägnat sig åt under lång tid, betraktas i dag
som ett stort och globalt naturvårdsproblem. Den
Internationella naturvårdsunionen (IUCN) har därför tagit
fram ett policydokument på området (Position Statement
for Translocation of Living Organisms, 1987). I detta
dokument står följande att läsa beträffande inplantering av
främmande organismer i s.k. seminaturliga ekosystem,
vilka våra svenska skogar normalt borde vara bra exempel
på:
Inga främmande arter får införas i en seminaturlig biotop
såvida det inte finns exceptionella skäl att göra det och bara
efter att åtgärden noggrant utretts och planterats.
I policydokumentet framhåller IUCN betydelsen av att
de faktorer som begränsar den främmande artens spridning
studeras noggrant före inplantering. Frågan om i vilken
utsträckning spridningen kan kontrolleras efter
utplantering är naturligtvis avgörande för bedömningen av
artens inverkan på de ekosystem i vilka den planteras ut.
Det finns således ett stort behov av att skapa kontroll
över skogsbrukets metoder och trädslagsval. Nya metoder
och trädslag borde inte få införas i stor skala med mindre än
att det i noggranna och allsidiga miljökonsekvensanalyser
visats att de inte hotar den ursprungliga floran och faunan.
I grunden måste således finnas en tillståndsplikt för
införande i stor skala av nya metoder och trädslag. Denna
måste backas upp av kravregler som bl.a. slår fast att
metoder och trädslag inte får införas om de kan komma att
få varaktigt negativa konsekvenser för den svenska skogens
djuroch växtarter.
Denna tillståndsplikt med åtföljande kravregler kan
lämpligen införas i naturvårdslagen. Fördelen med detta
skulle bl.a. vara att kravet på
miljökonsekvensbeskrivningar automatiskt utlöses,
eftersom naturvårdslagen sorterar under naturresurslagens
paraply. Alternativt kan tillståndsplikten och kravreglerna
införas i skogsvårdslagen. Då fordras emellertid att ett krav
på miljökonsekvensbeskrivningar införs i denna lag.
Såväl naturvårdslagen som skogsvårdslagen är i dag
föremål för översyn i respektive miljöskyddskommittén och
skogspolitiska kommittén. Det är viktigt att frågan om
tillståndsplikt, kravregler och
miljökonsekvensbeskrivningar vid införande av nya
metoder och trädslag utreds av dessa kommittéer.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att miljöskyddskommittén samt
skogspolitiska kommittén även bör utreda hur
tillståndsplikt, kravregler och
miljökonsekvensbeskrivningar vid introduktion av nya
metoder och främmande trädslag skall införas i svensk
lagstiftning.