I regeringens proposition 1991/92:100 bilaga 10 föreslås
att anslagsposten till översiktliga skogsinventeringar (ÖSI),
minskas med 11 milj. kronor samt att stödet till byggande
av skogsbilvägar skall upphöra fr.o.m. nästa budgetår. Båda
anslagsposterna har tidigare finansierats med
skogsvårdsavgifter. Att redan nu minska anslaget till ÖSI
och avskaffa stödet till skogsvägar är en signal som ligger fel
i tiden. Den skogspolitiska kommittén måste få utvärdera
och föreslå framtida satsningar för skogspolitiken innan
förändringar aktualiseras.
Beroende på det geografiska läget i landet slår dessa
neddragningar mycket olika mot skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet. Generellt sett: ju längre norrut vi kommer i
landet desto hårdare slår neddragningarna. I norr får det
därmed mycket negativa regionalpolitiska konsekvenser.
Motiv för stöd till vägar
Allt sedan de första skogsbilvägarnas tillkomst har
samhället på olika sätt och i olika former stött
vägbyggandet, främst i form av ekonomiska bidrag, vilka
hanterats av skogsvårdsstyrelserna. Under senare år har
bidragen varit betydligt mindre än efterfrågan. Detta, i
kombination med ändringar i skattelagstiftningen, har
medfört att allt fler vägar börjat byggas utan statsbidrag.
Dessa vägar har ofta fått ur både ekonomisk och
naturvårdssynpunkt en olycklig och bristfällig vägstandard.
Skälen för fortsatt statligt stöd är framför allt att stödet
stimulerar till en samordning av vägplaneringen över
fastighetsgränser och mellan olika skogsägarkategorier.
Kritiken mot det statliga vägstödet från
naturvårdsorganisationer har bl.a. varit att det anses vara
negativt ur naturvårdssynpunkt. Man kan också hävda
motsatsen: De vägar man från skogsvårdsstyrelsernas sida
kan påverka blir föremål för samråd med länsstyrelsens
naturvårdsenhet och med länsantikvarien. Till alternativet
av en okontrollerad utbyggnad, antingen med få eller inga
kunskaper om vägbyggnadsteknik, ekonomi eller
naturvård, kan ett statligt stöd bidra till att
skogsvårdsstyrelsens kompetens utnyttjas.
Sammanfattningsvis vill vi påstå att ur
samhällsekonomisk synpunkt, och inte minst av natur- och
kulturminnesvårdsskäl, är ett fortsatt statligt stöd i någon
form till vägbyggnad lönsamt både för samhället och för
skogsbruket.
I avvaktan på skogspolitiska kommitténs
ställningstagande bör vägstödet för budgetåret 92/93 vara
oförändrat.
Motiv för bibehållet ÖSI-anslag
Beslutet om ÖSI-verksamheten togs mot bakgrund av de
positiva effekter man kunnat utläsa av de byvisa planer som
i norra Sverige gjordes med hjälp av särskilda stödpengar.
ÖSI-verksamheten har också visat sig ge förväntade
positiva effekter genom att materialet har utnyttjats inte
bara av SVS utan också av bolag, skogsägarföreningar,
länsstyrelsen, kommuner m.fl. och naturligtvis av
markägarna. Den kunskap om skogstillståndet som på detta
sätt samlats in, har också visat sig vara ovärderlig när nu
sumpskogar och nyckelbiotoper skall lokaliseras och
beskrivas. Nu återstår inte många år och hektar förrän det
s.k. första omdrevet är klart. SVS har hela tiden sett det
som självklart att denna stora kapitalinvestering måste
underhållas dvs. att någon form av omdrev/revidering
måste genomföras. Det vore stort slöseri att helt släppa
materialet.
Nu antyds genom en kraftig neddragning att ÖSI kanske
inte ens kan fullföljas i sitt första omdrev, vilket vore
mycket olyckligt. Att lämna de sista 10 % av arealen
ogjorda skulle medföra att vi inför framtiden har en
kostsam obalans vad gäller grunddata för att effektivt kunna
fullfölja framtida skogspolitik. Enligt vår mening kommer
skogspolitiken i framtiden att ställa ännu större krav på
kunskap om skogens utveckling och dess naturvärden om
den biologiska mångfalden skall stärkas. Vi tror att behovet
av inventeringar liknande ÖSI kommer att öka i stället för
att minska som regeringen uppenbarligen tror på.
Oavsett vad skogspolitiska kommittén kan komma fram
till beträffande inriktningen på fortsatta inventeringar och
dess utformning, är det viktigt att ÖSI-omdrevet får
fullföljas och att det görs inom den från början avsedda
tidsperioden t.o.m. 1994.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stödet till skogsbilvägar och
fullföljandet av ÖSI.
Stockholm den 24 januari 1992
Sinikka Bohlin (s)
Jan Fransson (s)
Georg Andersson (s)