Motion till riksdagen
1991/92:Jo306
av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s)

Skogsbruket i Jämtlands län


Jämtlands län är ett stort skogslän med c:a 11,5 % av
landets produktiva skogsmarksareal, 11 % av landets
virkesförråd och 9 % av landets tillväxt. Skogsbruket
(exklusive industri och transporter) ger för närvarande
underlag för c:a 3.000 årsarbeten. Endast c:a 15 % av
råvaran förädlas i länet. I en skoglig länsutredning, som
slutfördes 1989, framgår att avverkningsnivån kan höjas
från dagsläget med 300 000 -- 400 000 kubikmeter skog/år
under 1990-talet.
Relativt sett till andra näringar i länet är lönsamheten för
skogsägaren låg i Jämtlands län. Samtidigt är
skogsvårdskostnaderna relativt höga, mätt i kronor per
avverkad kubikmeter, genom att kubikmassorna per hektar
avverkning är låga. Klena dimensioner, låga kubikmassor
per hektar, relativt stor andel gran i avverkningen, långa
transporter för personal, maskiner och virke samt ofta svåra
snöförhållanden vintertid, bidrar till att skogsägarens
ekonomiska avkastning från skogen inte blir så hög i
Jämtlands län som i andra delar av landet.
Ett aktivt skogsbruk bidrar i hög grad till att bibehålla
och eventuellt också öka sysselsättningen i vårt läns
glesbygder. Skogsbruket har en mycket stor betydelse som
underlag för att kunna bibehålla en viss servicenivå för
befolkningen i glesbygden.
Skogsbilvägar
En förutsättning för ett effektivt skogsbruk är ett väl
utbyggt skogsbilvägnät. Långa transportavstånd i terräng
gör avverkningen olönsam, varför den inte kommer till
stånd. Sker ändå avverkning försvåras och fördyras
skogsvårdsåtgärderna så att risk finns till så låg intensitet i
skogsvården att den önskvärda framtida avverkningsnivån
inte kan upprätthållas.
Enligt beräkningar skulle utbyggnadsbehovet av
skogsbilvägar i länet vara minst 50 mil under hela 1990-
talet. Det är angeläget att skogsbilvägnätet byggs ut
planmässigt, så att det gör störst nytta per meter väg, samt
att ta hänsyn till andra intressen, t.ex. naturvård och
rennäring när vägarna byggs. Bästa sättet att garantera
detta är att vägarna byggs med statligt stöd. Skogsstyrelsen
skriver i årets budgetproposition att behovet av
investeringar i skogsvägar är stort även för framtiden. Det
vore därför, enligt vår mening, motiverat att anslaget till
skogsbilvägar höjdes, i stället för att det som nu föreslås
sänkas, för att nästa budgetår tas bort helt, eftersom det
hänger ihop med skogsvårdsavgiftens avskaffande.
Andra konsekvenser som avskaffandet av
skogsvårdsavgiften får, är att anslaget till
skogsinventeringar, anslaget till särskilda
skogsvårdsinsatser inom det skogliga stödområdet och
anslaget Bidrag till skogsbrukarnas trygghetsförsäkring
avskaffas. Någon finansiering av dessa bidrag på annat sätt
föreslås inte i budgetpropositionen.
Vi utgår från att regeringen snabbt återkommer till
riksdagen med förslag om finansiering av dessa viktiga
frågor.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skogsbruket i Jämtlands län.

Stockholm den 22 januari 1992

Nils-Olof Gustafsson (s)

Margareta Winberg (s)

Berit Andnor (s)