Jämtlands län är ett stort skogslän med c:a 11,5 % av landets produktiva skogsmarksareal, 11 % av landets virkesförråd och 9 % av landets tillväxt. Skogsbruket (exklusive industri och transporter) ger för närvarande underlag för c:a 3.000 årsarbeten. Endast c:a 15 % av råvaran förädlas i länet. I en skoglig länsutredning, som slutfördes 1989, framgår att avverkningsnivån kan höjas från dagsläget med 300 000 -- 400 000 kubikmeter skog/år under 1990-talet.
Relativt sett till andra näringar i länet är lönsamheten för skogsägaren låg i Jämtlands län. Samtidigt är skogsvårdskostnaderna relativt höga, mätt i kronor per avverkad kubikmeter, genom att kubikmassorna per hektar avverkning är låga. Klena dimensioner, låga kubikmassor per hektar, relativt stor andel gran i avverkningen, långa transporter för personal, maskiner och virke samt ofta svåra snöförhållanden vintertid, bidrar till att skogsägarens ekonomiska avkastning från skogen inte blir så hög i Jämtlands län som i andra delar av landet.
Ett aktivt skogsbruk bidrar i hög grad till att bibehålla och eventuellt också öka sysselsättningen i vårt läns glesbygder. Skogsbruket har en mycket stor betydelse som underlag för att kunna bibehålla en viss servicenivå för befolkningen i glesbygden.
Skogsbilvägar
En förutsättning för ett effektivt skogsbruk är ett väl utbyggt skogsbilvägnät. Långa transportavstånd i terräng gör avverkningen olönsam, varför den inte kommer till stånd. Sker ändå avverkning försvåras och fördyras skogsvårdsåtgärderna så att risk finns till så låg intensitet i skogsvården att den önskvärda framtida avverkningsnivån inte kan upprätthållas.
Enligt beräkningar skulle utbyggnadsbehovet av skogsbilvägar i länet vara minst 50 mil under hela 1990- talet. Det är angeläget att skogsbilvägnätet byggs ut planmässigt, så att det gör störst nytta per meter väg, samt att ta hänsyn till andra intressen, t.ex. naturvård och rennäring när vägarna byggs. Bästa sättet att garantera detta är att vägarna byggs med statligt stöd. Skogsstyrelsen skriver i årets budgetproposition att behovet av investeringar i skogsvägar är stort även för framtiden. Det vore därför, enligt vår mening, motiverat att anslaget till skogsbilvägar höjdes, i stället för att det som nu föreslås sänkas, för att nästa budgetår tas bort helt, eftersom det hänger ihop med skogsvårdsavgiftens avskaffande.
Andra konsekvenser som avskaffandet av skogsvårdsavgiften får, är att anslaget till skogsinventeringar, anslaget till särskilda skogsvårdsinsatser inom det skogliga stödområdet och anslaget Bidrag till skogsbrukarnas trygghetsförsäkring avskaffas. Någon finansiering av dessa bidrag på annat sätt föreslås inte i budgetpropositionen.
Vi utgår från att regeringen snabbt återkommer till riksdagen med förslag om finansiering av dessa viktiga frågor.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skogsbruket i Jämtlands län.
Stockholm den 22 januari 1992 Nils-Olof Gustafsson (s) Margareta Winberg (s) Berit Andnor (s)