med anledning av prop. 1991/92:96 Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.
I propositionen föreslås att nuvarande konstruktion för
stödet till jordbruket i norra Sverige bibehålls tills vidare
samt att stödnivån för jordbruket i norra Sverige höjs med
i genomsnitt 15 % budgetåret 1992/93.
I propositionen föreslås också att det förenklade
systemet för lönsamhetsutjämning mellan mejeriprodukter
skall trappas ner och avvecklas samt att högstprissättningen
på konsumtionsmjölk skall avskaffas den 1 juli 1992.
Våra förslag:
Att riksdagen för budgetåret 1992/93 anslår 35 milj.kr.
för en förlängning av åtgärdsprogrammet för jordbruket i
norra Sverige.
Att regeringen utformar regleringsbrevet angående
regionala utvecklingsinsatser så att det klart framgår att
medlen skall användas för att stärka jordbruksnäringen och
till verksamheter som bedrivs i kombinationsföretag.
Att regeringen bemyndigar Jordbruksverket att aktivt
använda gränsskyddet som ett instrument för att
åstadkomma en fungerande konkurrens på den svenska
mejerimarknaden innan högstprissättningen på
konsumtionsmjölk avskaffas.
Att regeringen lägger förslag om en skärpt
konkurrenslagstiftning.
Målet för jordbruket i norra Sverige
I 1990 års livsmedelspolitiska beslut utformades det nu
gällande regionala målet för jordbruket i norra Sverige.
Livsmedelspolitiken skall bidra till en regional
utjämning av sysselsättning och välfärd. Jordbruket spelar
en stor roll för livsmedelsberedskapen samt för bevarandet
av odlingslandskapet och de kulturella värden som är
knutna till det. I beslutet ingår att lönsamheten i jordbruket
i norra Sverige inte skall tillåtas sjunka nämnvärt till följd
av den interna avregleringen från den lönsamhetsnivå som
rådde då beslutet fattades.
Kombinationsverksamhet
I norra Sverige spelar de areella näringarna en central
roll för sysselsättning, övrigt näringsliv, samhällsservice,
infrastruktur, beredskapsmål m.m. Staten har bl.a. av dessa
regionalpolitiska skäl tagit på sig ett särskilt ansvar för
jordbruket. För att jordbruksföretagen i norra Sverige skall
uppnå en varaktig sysselsättning och inkomst måste
jordbruket kombineras med andra sysselsättningar. På
samma sätt krävs att stödåtgärderna för jordbruket i norra
Sverige kombineras med fortsatta satsningar på forskning
och utvecklingsarbete för att bli effektiva.
År 1987 infördes ett treårigt åtgärdsprogram för
jordbruket i norra Sverige. Programmet innebar en
värdefull stimulans för fortsatt verksamhet och
sysselsättning i jord- och skogsbruk samt i s.k.
kombinationsföretag. I anslutning till beslutet om en ny
livsmedelspolitik beslutade riksdagen om en förlängning av
åtgärdsprogrammet med ytterligare två år. Till detta anslogs
50 milj.kr. Det nuvarande åtgärdsprogrammet avslutas den
1 juli 1992. Genom programmet har ca 1 000 arbetstillfällen
tillkommit eller tryggats inom det norrländska jordbruket.
Erfarenheterna av åtgärdsprogrammet har varit goda,
vilket också framhålls i propositionen. Det finns dock
fortfarande behov av ytterligare satsningar på
utvecklingsprojekt och forskningsverksamhet, inte minst
mot bakgrund av den avreglering av jordbruket som nu
pågår.
Forskning och utveckling och ett tillvaratagande av de
fördelar som det norrländska klimatet ger ur
livsmedelskvalitets- och miljösynpunkt kan i framtiden
komma att spela en större roll för norrländsk
livsmedelsproduktion än vad norrlandsstödet gör i dag.
I norra Sverige är småskalig förädling av regionala
jordbruksprodukter av stor betydelse som
kombinationssysselsättning till jordbruket. Genom
avregleringen ökar möjligheterna till nyföretagande inom
livsmedelsområdet och därmed till en utveckling av
kombinationsverksamheten. Detta kräver dock ett
utvecklingsarbete av såväl lokala produkter som
distribution och marknadsföring.
Vid Röbäcksdalen utanför Umeå bedrivs, med medel
från åtgärdsprogrammet, en praktiskt inriktad forsknings-
och försöksverksamhet som syftar till att öka
konkurrenskraften hos jordbruks- och trädgårdsnäringen i
norra Sverige. Målsättningen är att ta tillvara de fördelar
som klimatet ger Norrlandsjordbruket i form av mindre
behov av kemiska bekämpningsmedel jämfört med
jordbruket i andra regioner, samtidigt som de negativa
effekter som den korta vegetationsperioden medför måste
begränsas. Andra forskningsoch försöksinsatser syftar till
att förbättra förutsättningarna för mjölk- och
köttproduktion, utveckla skörde- och
konserveringstekniken för bl.a. bär- och köksväxtodling,
ekologiskt producerade livsmedel, bioenergi- och
fibergrödor samt nya och kompletterande
produktionsgrenar.
En väl förankrad förädlingsindustri som bygger på
småskalig förädling av lokala och regionala produkter, och
en effektiv gemensam marknadsföring av dessa produkter,
öppnar möjligheter för jordbruket i norra Sverige att få
avsättning för sina varor inte bara i Sverige utan också på
den europeiska marknaden där ett ökat intresse för
livsmedlens kvalitet är tydligt. Detta är inte minst viktigt
inför ett svenskt medlemskap i EG, och de kvalitetsfördelar
som det norrländska jordbruket har bör därför i god tid
utvecklas och tas till vara.
På grund av de skäl som redovisats ovan anser vi att
åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige bör
förlängas för ytterligare en tvåårsperiod. Riksdagen bör
besluta att för budgetåret 1992/93 anslå 35 milj.kr. för en
sådan förlängning. En omfördelning av medel bör ske inom
ramen för anslaget omställningsåtgärder i jordbruket.
Glesbygdsanslaget
När riksdagen antog förslaget om en ny livsmedelspolitik
beslutades också om en förstärkning av glesbygdsanslaget
med 100 milj.kr. Dessa medel skulle användas för att stärka
jordbruksnäringen. För att säkerställa att detta anslag även
fortsättningsvis används i enlighet med riksdagens beslut
bör regeringen utforma regleringsbrevet så att det klart
framgår att anslaget skall användas till att stärka
jordbruksverksamheten och de verksamheter som drivs i
kombination med jordbruksföretag. Exempel på sådana
verksamheter är investeringsstöd till jordbruksföretag,
rådgivnings- och utbildningsinsatser, utvecklingsprojekt
och lokalt utvecklingsarbete med inriktning mot kvinnor,
ungdomar och bygdeutveckling.
Avveckling av utjämningssystemet för mejeriprodukter
och avskaffande av högstpriset på konsumtionsmjölk
En av målsättningarna med den livsmedelspolitiska
reform som riksdagen beslutade år 1990 var att avskaffa
prisregleringarna och de hinder för marknadens funktion
som de medförde. Mot den bakgrunden är regeringens
förslag om avskaffande av högstpriset på mjölk en logisk
åtgärd.
Men konkurrensen på den svenska mejerimarknaden är
i dag närmast obefintlig. Svenska Mejeriernas Riksförening
har i praktiken monopol på mjölkråvaran. Konkurrensen
från alternativa mejeriprodukter är mycket begränsad. Till
detta kommer ett gränsskydd som hindrar import av
konsumtionsmjölk från andra länder, t.ex. Danmark. Det
är mot den bakgrunden som Arlas prishöjning i mars 1992
av icke konkurrensutsatta mejerivaror skall ses. På grund av
massiva protester från konsumenterna tvingades Arla den
gången ta tillbaka prishöjningen, men det finns ingen
garanti för att inte mejeribranschen i kraft av sin
monopolställning återkommer med nya prishöjningar. För
att inte konsumenterna skall drabbas av orimliga höjningar
av mjölkpriset genom avskaffandet av högstpriset på
konsumtionsmjölk måste en fungerande konkurrens råda
på den svenska mejerimarknaden innan högstpriset
avskaffas. Socialdemokraterna i jordbruksutskottet
föreslog ett utskottsinitiativ av den innebörden för att Arlas
utmanande monopolbeteende skulle motverkas. Detta
avvisades av utskottets majoritet. Mot den bakgrunden är
vi nu inte beredda att medverka till ett borttagande av
högstpriset på konsumtionsmjölk såvida det inte
kombineras med de föreslagna åtgärderna för att få
konkurrens på marknaden. En sådan åstadkoms genom en
sänkning av gränsskyddet och en skärpt
konkurrenslagstiftning.
Det finns, inom ramen för
livsmedelsöverenskommelsen, möjligheter att uppnå detta.
För att åstadkomma en ökad import av
konsumtionsmjölk måste regeringen redan nu bemyndiga
Jordbruksverket att aktivt använda gränsskyddet som ett
instrument för att åstadkomma en konkurrenssituation på
mejerimarknaden.
För att avskaffa det monopol som råder på
mejerimarknaden måste regeringen redan nu lägga förslag
till en skärpt konkurrenslagstiftning.
Hemställan
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
1. att riksdagen till Särskilda åtgärder för jordbruket i
norra Sverige för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag
på 35 000 000 kr. genom omfördelning av medel inom ramen
för anslaget till omställningsåtgärder i jordbruket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utformningen av
regleringsbrevet angående regionala utvecklingsinsatser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sambandet mellan avskaffandet
av högstpriset på konsumtionsmjölk och en fungerande
konkurrens på den svenska mejerimarknaden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bemyndigande för
jordbruksverket att aktivt använda gränsskyddet som ett
instrument för att åstadkomma konkurrens på
mejerimarknaden,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förslag till en skärpt
konkurrenslagstiftning.
Stockholm den 25 mars 1992
Göran Persson (s)
Jan Fransson (s)
Inga-Britt Johansson (s)
Åke Selberg (s)
Inge Carlsson (s)
Kaj Larsson (s)
Sinikka Bohlin (s)
Lena Klevenås (s)
Sverre Palm (s)
Berndt Ekholm (s)
Ulla Pettersson (s)
Leo Persson (s)
Kent Carlsson (s)
Elvy Söderström (s)