I propositionen föreslås att nuvarande konstruktion för stödet till jordbruket i norra Sverige bibehålls tills vidare samt att stödnivån för jordbruket i norra Sverige höjs med i genomsnitt 15 % budgetåret 1992/93.
I propositionen föreslås också att det förenklade systemet för lönsamhetsutjämning mellan mejeriprodukter skall trappas ner och avvecklas samt att högstprissättningen på konsumtionsmjölk skall avskaffas den 1 juli 1992.
Våra förslag:
Att riksdagen för budgetåret 1992/93 anslår 35 milj.kr. för en förlängning av åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige.
Att regeringen utformar regleringsbrevet angående regionala utvecklingsinsatser så att det klart framgår att medlen skall användas för att stärka jordbruksnäringen och till verksamheter som bedrivs i kombinationsföretag.
Att regeringen bemyndigar Jordbruksverket att aktivt använda gränsskyddet som ett instrument för att åstadkomma en fungerande konkurrens på den svenska mejerimarknaden innan högstprissättningen på konsumtionsmjölk avskaffas.
Att regeringen lägger förslag om en skärpt konkurrenslagstiftning.
Målet för jordbruket i norra Sverige
I 1990 års livsmedelspolitiska beslut utformades det nu gällande regionala målet för jordbruket i norra Sverige.
Livsmedelspolitiken skall bidra till en regional utjämning av sysselsättning och välfärd. Jordbruket spelar en stor roll för livsmedelsberedskapen samt för bevarandet av odlingslandskapet och de kulturella värden som är knutna till det. I beslutet ingår att lönsamheten i jordbruket i norra Sverige inte skall tillåtas sjunka nämnvärt till följd av den interna avregleringen från den lönsamhetsnivå som rådde då beslutet fattades.
Kombinationsverksamhet
I norra Sverige spelar de areella näringarna en central roll för sysselsättning, övrigt näringsliv, samhällsservice, infrastruktur, beredskapsmål m.m. Staten har bl.a. av dessa regionalpolitiska skäl tagit på sig ett särskilt ansvar för jordbruket. För att jordbruksföretagen i norra Sverige skall uppnå en varaktig sysselsättning och inkomst måste jordbruket kombineras med andra sysselsättningar. På samma sätt krävs att stödåtgärderna för jordbruket i norra Sverige kombineras med fortsatta satsningar på forskning och utvecklingsarbete för att bli effektiva.
År 1987 infördes ett treårigt åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige. Programmet innebar en värdefull stimulans för fortsatt verksamhet och sysselsättning i jord- och skogsbruk samt i s.k. kombinationsföretag. I anslutning till beslutet om en ny livsmedelspolitik beslutade riksdagen om en förlängning av åtgärdsprogrammet med ytterligare två år. Till detta anslogs 50 milj.kr. Det nuvarande åtgärdsprogrammet avslutas den 1 juli 1992. Genom programmet har ca 1 000 arbetstillfällen tillkommit eller tryggats inom det norrländska jordbruket.
Erfarenheterna av åtgärdsprogrammet har varit goda, vilket också framhålls i propositionen. Det finns dock fortfarande behov av ytterligare satsningar på utvecklingsprojekt och forskningsverksamhet, inte minst mot bakgrund av den avreglering av jordbruket som nu pågår.
Forskning och utveckling och ett tillvaratagande av de fördelar som det norrländska klimatet ger ur livsmedelskvalitets- och miljösynpunkt kan i framtiden komma att spela en större roll för norrländsk livsmedelsproduktion än vad norrlandsstödet gör i dag.
I norra Sverige är småskalig förädling av regionala jordbruksprodukter av stor betydelse som kombinationssysselsättning till jordbruket. Genom avregleringen ökar möjligheterna till nyföretagande inom livsmedelsområdet och därmed till en utveckling av kombinationsverksamheten. Detta kräver dock ett utvecklingsarbete av såväl lokala produkter som distribution och marknadsföring.
Vid Röbäcksdalen utanför Umeå bedrivs, med medel från åtgärdsprogrammet, en praktiskt inriktad forsknings- och försöksverksamhet som syftar till att öka konkurrenskraften hos jordbruks- och trädgårdsnäringen i norra Sverige. Målsättningen är att ta tillvara de fördelar som klimatet ger Norrlandsjordbruket i form av mindre behov av kemiska bekämpningsmedel jämfört med jordbruket i andra regioner, samtidigt som de negativa effekter som den korta vegetationsperioden medför måste begränsas. Andra forskningsoch försöksinsatser syftar till att förbättra förutsättningarna för mjölk- och köttproduktion, utveckla skörde- och konserveringstekniken för bl.a. bär- och köksväxtodling, ekologiskt producerade livsmedel, bioenergi- och fibergrödor samt nya och kompletterande produktionsgrenar.
En väl förankrad förädlingsindustri som bygger på småskalig förädling av lokala och regionala produkter, och en effektiv gemensam marknadsföring av dessa produkter, öppnar möjligheter för jordbruket i norra Sverige att få avsättning för sina varor inte bara i Sverige utan också på den europeiska marknaden där ett ökat intresse för livsmedlens kvalitet är tydligt. Detta är inte minst viktigt inför ett svenskt medlemskap i EG, och de kvalitetsfördelar som det norrländska jordbruket har bör därför i god tid utvecklas och tas till vara.
På grund av de skäl som redovisats ovan anser vi att åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige bör förlängas för ytterligare en tvåårsperiod. Riksdagen bör besluta att för budgetåret 1992/93 anslå 35 milj.kr. för en sådan förlängning. En omfördelning av medel bör ske inom ramen för anslaget omställningsåtgärder i jordbruket.
Glesbygdsanslaget
När riksdagen antog förslaget om en ny livsmedelspolitik beslutades också om en förstärkning av glesbygdsanslaget med 100 milj.kr. Dessa medel skulle användas för att stärka jordbruksnäringen. För att säkerställa att detta anslag även fortsättningsvis används i enlighet med riksdagens beslut bör regeringen utforma regleringsbrevet så att det klart framgår att anslaget skall användas till att stärka jordbruksverksamheten och de verksamheter som drivs i kombination med jordbruksföretag. Exempel på sådana verksamheter är investeringsstöd till jordbruksföretag, rådgivnings- och utbildningsinsatser, utvecklingsprojekt och lokalt utvecklingsarbete med inriktning mot kvinnor, ungdomar och bygdeutveckling.
Avveckling av utjämningssystemet för mejeriprodukter och avskaffande av högstpriset på konsumtionsmjölk
En av målsättningarna med den livsmedelspolitiska reform som riksdagen beslutade år 1990 var att avskaffa prisregleringarna och de hinder för marknadens funktion som de medförde. Mot den bakgrunden är regeringens förslag om avskaffande av högstpriset på mjölk en logisk åtgärd.
Men konkurrensen på den svenska mejerimarknaden är i dag närmast obefintlig. Svenska Mejeriernas Riksförening har i praktiken monopol på mjölkråvaran. Konkurrensen från alternativa mejeriprodukter är mycket begränsad. Till detta kommer ett gränsskydd som hindrar import av konsumtionsmjölk från andra länder, t.ex. Danmark. Det är mot den bakgrunden som Arlas prishöjning i mars 1992 av icke konkurrensutsatta mejerivaror skall ses. På grund av massiva protester från konsumenterna tvingades Arla den gången ta tillbaka prishöjningen, men det finns ingen garanti för att inte mejeribranschen i kraft av sin monopolställning återkommer med nya prishöjningar. För att inte konsumenterna skall drabbas av orimliga höjningar av mjölkpriset genom avskaffandet av högstpriset på konsumtionsmjölk måste en fungerande konkurrens råda på den svenska mejerimarknaden innan högstpriset avskaffas. Socialdemokraterna i jordbruksutskottet föreslog ett utskottsinitiativ av den innebörden för att Arlas utmanande monopolbeteende skulle motverkas. Detta avvisades av utskottets majoritet. Mot den bakgrunden är vi nu inte beredda att medverka till ett borttagande av högstpriset på konsumtionsmjölk såvida det inte kombineras med de föreslagna åtgärderna för att få konkurrens på marknaden. En sådan åstadkoms genom en sänkning av gränsskyddet och en skärpt konkurrenslagstiftning.
Det finns, inom ramen för livsmedelsöverenskommelsen, möjligheter att uppnå detta.
För att åstadkomma en ökad import av konsumtionsmjölk måste regeringen redan nu bemyndiga Jordbruksverket att aktivt använda gränsskyddet som ett instrument för att åstadkomma en konkurrenssituation på mejerimarknaden.
För att avskaffa det monopol som råder på mejerimarknaden måste regeringen redan nu lägga förslag till en skärpt konkurrenslagstiftning.
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
1. att riksdagen till Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på 35 000 000 kr. genom omfördelning av medel inom ramen för anslaget till omställningsåtgärder i jordbruket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av regleringsbrevet angående regionala utvecklingsinsatser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sambandet mellan avskaffandet av högstpriset på konsumtionsmjölk och en fungerande konkurrens på den svenska mejerimarknaden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bemyndigande för jordbruksverket att aktivt använda gränsskyddet som ett instrument för att åstadkomma konkurrens på mejerimarknaden,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till en skärpt konkurrenslagstiftning.
Stockholm den 25 mars 1992 Göran Persson (s) Jan Fransson (s) Inga-Britt Johansson (s) Åke Selberg (s) Inge Carlsson (s) Kaj Larsson (s) Sinikka Bohlin (s) Lena Klevenås (s) Sverre Palm (s) Berndt Ekholm (s) Ulla Pettersson (s) Leo Persson (s) Kent Carlsson (s) Elvy Söderström (s)