I budgetpropositionen föreslås att nuvarande kontroll av bruksutsäde i fortsättningen ska ske via ett stickprovssystem. Detta innebär att antalet kontrollerade prover i officiell kontroll minskar med 80%. Därmed minskar även behovet av statsplomberingslaboratorier.
Som en konsekvens av detta föreslås att de lokala frökontrollanstalterna i Linköping och Örebro ej får fortsatt behörighet att statsplombera utsäde.
Enligt lantbruksstyrelsen förväntas en sådan förändring spara ca 2 kr/dt eller ca 4 kr/ha i jordbrukarledet. Det kan jämföras med att den totala utsädeskostnaden är ca 500-- 600 kr/ha. Att förändringen inte blir större beror på utsädeshandelns fortsatta behov av produktionsanalyser varför den totala analysverksamheten i samband med utsädesframställningen inte minskar i motsvarande omfattning som den statliga kontrollen.
Inom dagens plomberingssystem ges möjlighet för rationell utsädesproduktion inom handeln i och med att det är möjligt att saluföra utsäde utan att slutanalys föreligger från kontrollanstalt. I efterhand publiceras en lista på de partier som inte fyllt fordringarna för statsplombering. De senaste åren har denna lista omfattat mellan 50 och 150 partier årligen motsvarande uppskattningsvis ca 10.000-- 20.000 hektar besådd areal.
Den totala besparingen i konsumentledet på ca 4.200 tkr kan med hänvisning till lantbrukets konsumentskydd ställas i relation till den areal som riskerar att besås med utsäde av ej tillfredsställande kvalitet.
Då nuvarande kontrollsystem som infördes 1984 inte kunnat ge jordbruket ett fullgott konsumentskydd förefaller det omotiverat att ytterligare luckra upp plomberingsreglerna. Särskilt som inte någon väsentlig kostnadsbesparing uppnås.
Regeringens förslag står i överensstämmelse med lagstiftningen inom EG att s.k. grannhandel, dvs. när någon utan offentligt utbud säljer egen skörd att användas till utsäde, fortsättningsvis ska förbjudas. Förslaget innebär, tillsammans med införande av stickprovssystem och därmed sammanhängande villkor på utsädeshandeln, att risk föreligger att en monopolställning skapas inom svensk utsädeshandel. Risken för monopol accentueras av den diskussion om samgående som förs mellan de två största utsädesproducenterna i landet.
De lokala frökontrollanstalterna har fullgjort analys- och plomberingsverksamheten av bruksutsäde utan statsanslag samt utan ersättning upptagit växtförädlingsavgifter. Därtill har de båda lokala frökontrollanstalterna inbetalat en s.k. samordningsavgift om ca 480.000 kr/år. Mot den bakgrunden förefaller det märkligt att föreslå att staten får monopol på kontrollverksamheten med motiveringen att förbilliga och förenkla kontrollorganisationen. Nuvarande delade huvudmannaskap har inneburit ett konkurrensförhållande beträffande rationalitet i verksamheten och metodutveckling där inte sällan de lokala frökontrollanstalterna varit ledande.
Tillgången till ett analyslaboratorium som är involverat såväl i produktionsanalysen som i den slutliga kontrollen har bidragit till en rationell hantering i utsädesproduktionen och effektiv kontroll. De lokala frökontrollanstalterna har därför kunnat bidra till en hög rationalitet i utsädesproduktionen. De lokala frökontrollanstalterna får dock endast plombera utsäde producerat i de föreskrivna länen. Detta har begränsat ett fullt utnyttjande av de lokala frökontrollanstalterna. Sålunda måste det utsäde som produceras i Södermanlands län sändas för analys i Lund då de lokala frökontrollanstalterna inte har behörighet att plombera i detta län. Förhållandet kan jämställas med en konkurrensbegränsande uppdelning av den marknad som finns. (Frökontrollanstalten i Linköping har behörighet att plombera bruksutsäde inom E-, F-, G- och H-län. Frökontrollanstalten i Örebro har behörighet att plombera i S-, T-, U- och W-län.)
Förslaget att förstatliga hela utsädeskontrollen harmoniserar inte med strävandena i samhället i övrigt med avreglering och innebär att staten påtar sig en större kostnad för statsplomberingsverksamheten än vad som är motiverat. Konkurrensen bör utvecklas istället för begränsas.
En konsekvens av det i propositionen föreslagna stickprovssystemet blir också att strävandena att harmonisera utsädeskontrollen med EGs regler försvåras. Stickprovstagning finns inom EG i dag endast i Storbritannien.
Ett alternativ som bättre gagnar statens och jordbrukets intressen bör utformas enligt följande:1. nuvarande statsplomberingssystem förändras inte till stickprovssystem i avvaktan på en harmonisering med EG,2. erfarenheterna från de förändringar som infördes 1984 och som gav handeln möjlighet att sälja och leverera utsäde innan slutanalys föreligger, följs upp innan statsplomberingssystemet förändras till stickprovssystem,3. de lokala frökontrollanstalterna under respektive hushållningssällskaps huvudmannaskap ges fortsatt behörighet att statsplombera bruksutsäde,4. den för de lokala frökontrollanstalterna geografiska begränsningen upphör,5. de lokala frökontrollanstalternas skyldighet att följa den fastlagda analystaxan slopas.
Med hänvisning till det i motionen anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utsädeskontrollens organisation och utformning.
Stockholm den 27 januari 1992 Roland Larsson (c)