Tillgången till billig och bra mat är ett obestridligt krav från konsumenterna. Men den svenska maten såväl i butiken som på restaurangen tillhör den dyraste i Europa. Olika undersökningar visar att bara Norges och Finlands priser ligger högre. En orsak är det höga skattetrycket, ca 60 procent av priset består av skatter och pålagor. En annan är att konkurrens från importerat livsmedel med lägre pris effektivt hindras av gränsskydd.
Gränsskyddets betydelse för matpriserna
Att sänka gränsskyddet skulle onekligen ge vinster i form av billigare mat i butikerna, åtminstone på kort sikt och av enstaka partier. Gatt:s ekonomer har räknat ut att svenska hushåll i genomsnitt skulle tjäna 8.500 kronor på att gränsskyddet togs bort. Tidigare sänkning har gett tydliga effekter. Livsmedelspriserna har det senaste året ökat med 2 procent, jämfört med 8 procent för andra varor.
Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter speglar ej den verkliga produktionskostnaden, utan är ett fiktivt pris som ett resultat av kraftiga exportsubventioner. Sverige kan därför inte ensidigt ta bort gränsskyddet. Vi skulle då bli en marknad för dumpning av överskott med följd att jordbruket slås ut då det inte kan konkurrera på lika villkor.
Gattförhandlingarna och EG
Nyckeln till sänkt gränsskydd med åtföljande lägre matpriser ligger i Gattförhandlingarna. Det är angeläget att Sverige inom Gatt och i andra internationella fora verkar kraftfullt för att påskynda en överenskommelse om sänkta internationella gränsskydd och avveckling av statssubventionerad export av livsmedel.
Efter EG:s förkrossande nej till slutförslaget i Gatt har chanserna till en uppgörelse, åtminstone tillfälligt, försenats. Med de stora fördelar som i grunden ligger i ett avtal, kommer dock förhandlingarna troligen att avslutas inom kort. Annars visar EG-ministrarna att gemenskapen snarare är en slentriantänkande koloss, utan möjligheter att genomdriva verkliga och nödvändiga förändringar, och ej det möjligheternas förbund som man vill göra gällande.
Inom några få år ska vi direkt anpassa oss till nya CAP (den gemensamma jordbrukspolitiken). EG:s förslag kommer troligtvis att innebära lägre priser för konsumenterna och lägre försäljningspriser för bönderna som dock med andra medel bibehåller sin nuvarande ekonomi.
Möjligheter för u-länderna
Ett kostnadsbaserat världsmarknadspris på jordbruksprodukter erbjuder verkliga möjligheter för u- länderna att börja lita på sin egen industri snarare än på monetärt bistånd från EG. En fungerande och friare världshandel är grundstommen i, och förutsättningarna för, u-ländernas ekonomiska utveckling. En sådan politik skulle ses som ett stärkt, och för en gångs skull, nyttigt bistånd. Även konsumenterna skulle applådera -- såväl i som utanför EG.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i internationella fora med kraft bör verka för internationellt sänkta gränsskydd.
Stockholm den 22 januari 1992 Christer Windén (nyd)