Den strukturförändring som nu genomförs inom det
svenska jordbruket syftar till att anpassa produktionen till
efterfrågan i landet. Ca en tredjedel av landets åkerareal
måste bort räknad på dagens produktions- och
intensitetsnivå i jordbruket enligt Jordbrukets
utredningsinstitut (Reidius, l990). Olika former av
stimulans till ersättningsproduktion (annat än livsmedel)
ingår i omsättningsprogrammet samt att odlarna får ett
omsättningsstöd för att snabbt genomföra omställningen.
På kvarvarande åker drivs jordbruket med hittills brukade
konventionella odlingsmetoder.
Enorma förändringar kan komma att ske i det svenska
kulturlandskapet. I exempelvis Mellansverige med dess
mångsidiga och mer miljövänliga jordbruk från Sörmland i
öster till Värmland i väster måste ca hälften av åkerarealen
försvinna ur livsmedelsproduktionen -- samtidigt som det
mer kemikalieintensiva jordbruket på slättbygden drivs
vidare med ökade krav på effektivitet i skuggan av fallande
priser.
Effekten i form av omfattande jorbruksnedläggelser kan
komma att lindras i den utsträckning andra grödor,
respektive andra användningsområden för nuvarande
grödor, kan ersätta livsmedelsproduktionen. En svensk
etanolproduktion kommer enligt nu gällande planer att
kräva spannmål från ca 100.000 ha åker -- en dryg tiondedel
av den areal som förväntas avvecklas från
livsmedelsproduktionen.
Ett annat sätt att komma till rätta med
överskottsproblemen är att reducera
kemikalieanvändningen i jordbruket i stället för att minska
åkermarken och antalet bönder. På så sätt skulle både
produktionsbalans och miljövinster kunna göras till förmån
också för ett bibehållet levande landskap. I
alternativ/ekologisk odling är skördenivån i regel ca 20%
lägre än i konventionell odling. Detta i kombination med
mera vallodling även i slättbygderna skulle skapa en
produktionsbalans.
I ''Omställning 90'' skapades en möjlighet att få ett
treårigt stöd för omläggning till alternativ odling.
Omläggningen skulle påbörjas under år 1989 och
genomföras under upp till fem år. Stöd utgick med 700-
2.600 kr/ha. Insatsen var mycket framgångsrik. Den areal
som odlas med ekologiskt anpassade metoder fyrdubblades
från ca 10.000 ha till ca 40.000 ha. Detta innebär dock att
endast drygt 1 % av den odlade arealen brukas på detta sätt.
Det borde vara angeläget att möjliggöra en fortsatt
sådan omställning. Detta borde utgöra ett naturligt inslag i
den pågående omstruktureringen av det svenska
jordbruket.
Resurserna för forskning och rådgivning kring
alternativa odlingsformer bör därför byggas ut kraftigt. Det
bör ske dels inom statliga forsknings- och rådgivningsorgan,
dels genom stöd till den alternativa odlingens egna
organisationer. Lantbrukare som önskar övergå till odling
utan handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel bör bli
berättigade till omställningsbidrag på samma sätt som de
som går över till alternativa grödor. Likaså bör odlingar som
fyller dessa krav befrias får avgifter som finansierar export
av livsmedelsöverskott.
I ett längre perspektiv skulle ytterligare miljöavgifter på
handelsgödselkväve kunna leda till minskad
kvävegödselanvändning särkilt i slättbygden där
användningen är hög. Intäkterna skulle återföras till
jordbruket och kunna användas för att ersätta lantbrukarna
för jordbrukets landskapsvårdande insatser.
Den lägre intensiteten skulle leda till större arealbehov,
ökad vallodling med baljväxter för ökad självförsörjning
med kväve samt bästa möjliga utnyttjande av växtnäring i
det överskott av stallgödsel som finns på landets djurgårdar.
Detta skulle verka i riktning mot principerna för ett
ekologiskt/alternativt jordbruk där högsta möjliga
recirkulation (hushållning) med växtnäringsämnena
eftersträvas samt där åkern och baljväxterna möjliggör
självförsörjning med kväve.
Användningen av kemisk bekämpning av ogräs och
skadegörare kan upphöra, markens struktur och
bördighetsegenskaper förbättras och man kan uppnå ett
reducerat växtnäringsläckage osv. Det går att visa att
insparade kostnader för handelsgödsel och
bekämpningsmedel motsvarar en l5 procent lägre
produktionsnivå (A. Granstedt m fl, l988). Alla former av
förädling av vallen ger brukaren ytterligare intäkter och
ekonomisk ersättning för vallen.
Både företagsekonomiska och samhällsekonomiska
beräkningar kan visa att det skulle vara lönsamt att lägga
om svenskt jordbruk i enlighet med de metoder som
tillämpas i alternativt/ekologiskt jordbruk.
De grundläggande motiven är dock den långsiktiga
hänsynen till miljön och resurshushållningen. Detta är
värden vi ej kan mäta på någon marknad i form av tillgång
och efterfrågan, men som dock är avgörande för vår
framtid.
Miljöavgifter i kombination med en ersättning för
jordbrukets landskapsvårdande insatser skulle kunna
bidraga till att återerövra den svenska landsbygden med ett
livskraftigt jordbruk. Rätten och skyldigheten att på detta
sätt utveckla jordbruket med resurshushållning som
målsättning måste också av Sverige oavvisligt hävdas i de
fortsatta internationella förhandlingarna inom GATT,
OECD och i relationerna med EG. Detta bör bli
förebildligt även för övriga länder. Skyddet för bibehållen
åker borde regleras i lag samtidigt som politiska åtgärder
skall syfta till största möjliga hushållning med jordens
begränsade resurser till förmån för kommande släktled.
I det förslag till jordbruksreform som nu diskuteras inom
EG föreslås bl.a. att bidrag införs för att uppmuntra
lantbrukare att använda miljövänliga produktionsmetoder.
Därmed avses bl.a. ett kraftigt minskat utnyttjande av
insatsvaror som kan vara miljöfarliga såsom
bekämpningsmedel och handelsgödsel.
En successiv omläggning till ett mer resurs- och
miljöanpassat jordbruk kräver, som vi redan framhållit,
betydande insatser vad gäller utbildning och rådgivning till
samtliga som arbetar inom jordbruket, företag och
myndigheter, samt en omorientering av forsknings- och
försöksverksamhet.
Ett omställningsstöd skulle kunna utformas så att en
tredjedel av arealen på en enskild gård räknas som
omställningsareal för gårdar som läggs om till ekologisk
odling. Detta skulle innebära ett omläggningsstöd på i
genomsnitt 3000 kr per ha som läggs om till odling utan
bekämpningsmedel och handelsgödsel. En välutvecklad
kontrollapparat finns redan för den ekologiska odlingen och
skulle kunna användas också i detta sammanhang.
Regeringen har tagit initiativ till en utvärdering av den
nya jordbrukspolitiken. En naturlig utgångspunkt måste
givetvis vara att rädda landskapsmiljön och främja en
ekologisk utveckling inom det svenska jordbruket.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder för att
främja odling utan handelsgödsel och kemiska
bekämpningsmedel skall ingå i den aviserade utvärderingen
av omställningen av det svenska jordbruket.
Stockholm i januari l992
Pär Granstedt (c)
Birgitta Hambraeus (c)