med anledning av prop. 1991/92: 9 Jakt och viltvård
Regeringen har i en proposition föreslagit att åtgärder
skall vidtas för att skapa bättre balans mellan
viltstammarnas storlek och intresset av att minska
viltskadorna. Markägare, jägare och myndigheter skall ta
ett större ansvar för att balansen uppnås. Ett annat syfte
med propositionen är att minska arbetet med
administrationen av älgjakten.
Regeringen föreslår också att vissa beslut som tas av
länsstyrelsen om tilldelning m.m. inte skall få överklagas
medan beslut om registrering av licensområde skall
överklagas till kammarrätten. Statens naturvårdsverk har
tidigare föreslagit en liknande inskränkning (PM om
förenklad administration av älgjakten), dock med
skillnaden att beslut om registrering får överklagas till
naturvårdsverket.
Enligt min mening är naturvårdsverkets förslag bättre än
propositionen. Registreringsärenden måste handläggas
snabbt för att älgjakt skall kunna bedrivas på de
registrerade områdena. Som regel krävs en
handläggningstid om högst två månader.
Erfarenheterna av naturvårdsverkets handläggning är
mycket goda. Verket har vidare kompetens att göra såväl
jaktjuridiska som zoologiska och jakttekniska
bedömningar. Denna senare kompetens finns inte hos
kammarrätterna. Handläggningstiden kan dessutom
befaras bli avsevärt längre om överklagande skall ske hos
kammarrätten. Förslaget i propositionen vållar krångel för
jägare och kan få negativa jaktliga konsekvenser. Lokala
älgskadeproblem kan uppstå om jakt inte kan bedrivas
medan besvärsärenden handläggs.
Jag föreslår att riksdagen ändrar propositionens förslag
så att överklagande av länsstyrelsens beslut om registrering
av licensområde får skall hos naturvårdsverket. I förslaget
till lagtext bör följaktligen 54 § ändras så att
''kammarrätten'' byts ut mot ''statens naturvårdsverk''.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen, med ändring i propositionen, beslutar att
överklagande av registrering av licensområde får ske hos
statens naturvårdsverk.