med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)
Bakgrund
Arbetslösheten växer nu dag för dag. Prognos efter
prognos skrivs upp och gårdagens sanningar visar sig idag
felaktiga. Enligt regeringen kommer arbetslösheten under
1992 att i genomsnitt vara 4,4 % och under 1993 att vara 5,0
%. Dessa 5 % innebär att 220 000 personer av arbetskraften
kommer att vara arbetslösa. Enligt AMS kommer
arbetslösheten tidvis att nå ännu högre.
Arbetslösheten i Jönköpings län uppgick vid
månadsskiftet februari/mars till 3,5 % och under
nästkommande budgetår beräknas den öppna
arbetslösheten uppgå till ca 4,5 %.
Arbetslösheten är ett stort problem i Jönköpings län,
som på lite längre sikt riskerar att bli än värre. I denna
motion vill vi peka på de faktorer som påverkar situationen
negativt just för Jönköpings län samt lägga förslag som leder
till en mer positiv utveckling.
Arbetslöshetens negativa effekter känner vi alla.
Människor som inte har någon högre önskan än att få
försörja sig själva förvägras denna möjlighet. Passivitet och
känsla av onyttighet blir resultatet i det första ledet. I ett
längre perspektiv blir i samhällen med hög arbetslöshet de
kända konsekvenserna exempelvis missbruk, kriminalitet
och utslagning.
Den fulla sysselsättningen är det alltigenom
övergripande politiska målet för oss socialdemokrater. Vi
avvisar allt tal om att en viss arbetslöshet är nödvändig för
att bekämpa inflationen. Vi gör det av följande skäl:
-- Samhället har inte råd med arbetslöshet. All
arbetslöshet kostar pengar och minskar tron på nationens
egen förmåga. Neddragningar inom exempelvis den
offentliga verksamheten under lågkonjunktur har en
tendens att inte leda till någon reell besparing utan snarare
en överföring av kostnader till någon annan sektor. Då är
det en större tillgång samhällsekonomiskt att folk jobbar.
Naturligtvis kommer därutöver en stor arbetslöshet att på
lite längre sikt undergräva möjligheterna till en fortsatt
välfärdspolitik.
-- Medborgarna har inte råd med arbetslöshet. De
ekonomiska problemen för medborgare utan arbete blir
alltmer uppenbara. Kronofogdemyndigheterna har sällan
haft så mycket att göra som just nu. Den stora personliga
kostnaden finns dock inte enbart i form av ekonomiska
problem utan snarare i sociala problem. Minskad självtillit,
avsaknad av arbetskamrater och brist på dagliga rutiner ger
en känsla av utanförstående.
-- Samhällsmoralen har inte råd med arbetslösheten. I
takt med en ökande arbetslöshet minskar såväl tilltron till
samhällets övriga möjlighet att lösa individens problem som
viljan att delta i samhällets gemensamma angelägenheter.
Regeringen saknar en målmedveten politik för kamp
mot arbetslösheten. Istället för att satsa offensivt mot
arbetslöshet väljer regeringen att strama åt och detta mitt
i en av de värsta lågkonjunkturer som Sverige och övriga
världen upplevt.
Vi inser det nödvändiga i besparingar i det svåra
statsfinansiella läge som Sverige befinner sig i just nu. Dessa
besparingar får ju dock inte vara utformade så att de leder
till en ökad arbetslöshet. Så har tyvärr konsekvenserna av
den borgerliga politiken varit sedan valet. I den
socialdemokratiska partimotionen om den ekonomiska
politiken slår vi fast vårt alternativ för en ekonomisk politik
som garant för en politik mot arbetslöshet.
Jönköpings län skadskjutet av den borgerliga politiken
Jönköpings län kommer troligen inom en inte alltför lång
framtid få problem inom sysselsättningen, som är väl i klass
med övriga landet. Ökningen av exempelvis varsel pekar
mot en utveckling där Jönköping placerar sig över
riksgenomsnittet. Orsakerna till den allt djupare krisen i
Jönköpings län är såvitt vi kan bedöma bl.a. följande:
-- Industrin i Jönköpings län har en karaktär av att vara
mer konjunkturkänslig än genomsnittet då en stor del av
sysselsättningstillfällena är lokaliserade inom företag som är
underleverantörer till exportföretag.
-- Byggindustrin har fått stora problem det senaste
halvåret. Orsaken är dels den avmattning som
konjunkturen bjuder på, dels också den förda
regeringspolitiken. Avsaknaden av klara besked kring den
framtida bostadsfinansieringen har lett till osäkerhet om
man ska våga satsa inför framtiden och bygga nytt. De
besked som senare har kommit innebär att
bostadssubventionerna successivt minskas och på längre
sikt avskaffas. Detta leder till en hämmande effekt på
bostadsbyggandet. Jönköpings län drabbas här extra hårt
eftersom den absolut största delen av den svenska
småhusindustrin är situerad i länet.
Dessutom kommer en utförsäljning av statliga verk att
leda till en minskad tillgång på riskkapital, vilket kommer
att pressa upp marknadsräntorna, vilket i sin tur leder till
minskad försäljning.
Situationen är redan idag problematisk och varsel
förekommer såväl inom branschen som hos
underleverantörer i länet. Om inget görs kommer
problemen att fördjupas ytterligare.
-- De kommunala neddragningarna kommer att
innebära ökad arbetslöshet.
-- Jönköpings län är ett län med mycket
tillverkningsindustri och liten tjänsteproduktion. Det finns
anledning att tro att områden med liten tjänsteproduktion
inom både den privata och offentliga sektorn kommer att
bli hårdare drabbade i samband med en övergång till vad
man kallar informationssamhället.
Ett åtgärdsprogram för sysselsättning även i Jönköpings
län
En politik för sysselsättning måste grunda sig på det
faktum att det är bättre att folk får arbeta eller utbilda sig
vidare än att staten betalar ut ett passivt kontantstöd. Vi vill
därför satsa på en politik som i Jönköpings län innebär en
ökning av de offentliga investeringarna inom byggandet,
infrastrukturen och kulturen. En politik som ger möjlighet
till utbildning för både ung och gammal. En politik som
tillför de resurser som behövs för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder.
Satsa på en aktiv näringspolitik
För att klara sysselsättningsfrågan behövs en aktiv
näringspolitik som skapar goda grunder för möjlig
tillväxtökning. Det handlar om allt från att bereda svensk
industri god kunskapsnivå till att tillse att riskkapital finns
tillgängligt. I den ekonomisk-politiska motion som
Socialdemokraterna lagt fram presenteras de förslag vi vill
genomföra inom närings- och finanspolitiken för att
förbättra tillväxtmöjligheterna.
Satsa på infrastrukturen
Runt om i Jönköpings län finns det ett stort behov av
upprustning av vägar och järnvägar.
I de planer som vägverket och banverket lagt fram finns
ett flertal projekt som snabbt skulle kunna ge både
sysselsättning och bättre kommunikationsmöjligheter. Ett
flertal av dessa står på kö i väntan på statliga resurser för
finansiering. Det är angeläget att snabbt flytta fram dessa
projekt så att de kan komma igång snabbt.
De projekt som kan vara aktuella visas mer detaljerat i
bilaga 1.
Därutöver finns det i enlighet med den motion
Socialdemokraterna från Jönköpings län presenterade
under den allmänna motionstiden anledning att rusta upp
rälsen utmed järnvägssträckan Nässjö--Jönköping till en
sammanlagd kostnad av 25 milj. kr.
Satsa på byggandet
Det föreligger stora behov av både nybyggnation och
renovering av det befintliga fastighetsbeståndet. Det är inte
så att Sverige har ett färdigutbyggt bostadsbestånd. Alla
tidigare erfarenheter visar att när högkonjunktur ersätter
lågkonjunktur stiger efterfrågan på bostäder. Det är inte så
många år sedan vi i Jönköpings län hade ett stort underskott
av lediga lägenheter i flera kommuner. Enligt boverket
behövs ca 35 000--40 000 nya lägenheter per år.
Nybyggnation måste nu upprätthållas. En viss nedgång i
nyproduktionen på grund av den vikande marknaden är
fullt naturlig. Det är dock farligt om denna nedgång
kompletteras med politiska beslut som förvärrar den. Vad
vi inte behöver just nu är ett på politiskt beslut grundat
bostadsfinansieringssystem som hämmar nyproduktion.
Det socialdemokratiska förslaget om räntelån är ett bra
system som motverkar en alltför kraftig nedgång.
Samtidigt behövs nya projekt för upprustning av det
befintliga bostadsbeståndet. Enligt folk- och
bostadsräkningen finns det ca två miljoner lägenheter i
Sverige byggda före 1960. Endast ca en fjärdedel av dessa
har renoverats upp. Här föreligger ett stort behov av
resurser. Dessutom finns det stora behov av att förbättra
den yttre miljön i de s.k. miljonprogramsområdena. Stora
områden utan kontaktytor har ofta lett till främlingskap och
sociala problem. Nu finns utrymme och tillfälle att göra
något åt dessa problem.
För att klara dessa ny- och ombyggnadsprojekt behövs
bostadssubventioner. Vi avvisar därför föreslagna
neddragningar inom det nuvarande systemet och kräver
istället att möjligheterna för tilläggsbelåning för ombyggnad
utökas. Dessutom bör ramen för fonden för fukt- och
mögelskador ökas så att de människor som drabbats får
möjlighet till en bra boendemiljö samtidigt som jobb säkras.
Inom kommunerna finns ett stort behov av byggande
vad gäller offentliga byggnader. Dessa redovisas nedan.
Slutligen bör staten skynda på projekt som finns inom
exempelvis kultursektorn. För Jönköpings län handlar det
om att satsa på Länsmuseet, Industrimuseet, Jönköpings
gamla teater, Länsmusiken i Jönköping samt ett nytt
Konstarkiv för Småland i Värnamo.
Detta är byggnadsprojekt som är varmt efterlängtade
och som inte bara innebär investeringsprojekt på uppemot
18 milj.kr. utan också ger ett vitalare och rikare kulturliv.
Satsa på kommunerna
Som vi har angett ovan finns det ett starkt behov av nya
kommunala investeringar. Det kan handla om investeringar
i fastigheter, VA-nät eller cykelbanor för att bara nämna
några exempel. Vid en snabb kartläggning visade sig några
investeringar inom länets gränser tillsammans uppgå till
ungefär 690 milj.kr. Dessa finns redovisade i bilaga 2.
Idag saknas kommunala resurser. Lågkonjunkturen
tillsammans med den borgerliga regeringens indragningar
från kommunerna har lett till ett allvarligt ekonomiskt läge.
Flera av länets kommuner tillhör landets förlorare.
Vi motsätter oss därmed de indragningar som endast
innebär att än fler av de grupper, kvinnor och ungdomar,
som idag har det svårast blir arbetslösa.
Den av regeringen föreslagna indragningen av resurser
från kommunerna innebär framförallt ett slag mot
kvinnorna. Det är mestadels kvinnor som jobbar inom den
offentliga sektorn. Det är mestadels kvinnor som behöver
exempelvis barnomsorg för att kunna få möjlighet till ett
självständigt yrkesliv. Staten bör istället nu låta tidigare
bidrag vara kvar samt ge stimulanser till kommunala
investeringar.
Satsa på utbildning
Runt om i länet tvingas nu ungdomar ut i arbetslöshet
efter fullgjord utbildning. Detta i stor utsträckning på grund
av otillräckliga satsningar på införande av det tredje året på
gymnasieskolan. Nu har regeringen ändrat sig och det är
bra, men alldeles för sent för många ungdomar.
Samtidigt görs neddragningar inom vuxenutbildningen
som leder till att många vuxna förvägras rätten till
utbildning. Det är angeläget att Jönköpings läns kommuner
får minst lika mycket resurser som tidigare för att driva
komvux-utbildning. Även folkbildningen måste stödjas. De
indragningar som föreslagits av regeringen är ett hot mot
folkhögskolorna och studieförbunden i länet.
Nu måste en satsning ske på den högre utbildningen i
länet. Det är angeläget att Jönköpings högskola får en
större tilldelning av LIF-platser än vad som var fallet i
budgetpropositionen.
Begränsa arbetslösheten till högst 3 % under 1992
Under 1992 måste arbetslösheten hållas i schack. För att
nu hålla arbetslösheten nere på 3 %
måste en ökning av de arbetsmarknadspolitiska
resurserna ske i Jönköpings län. Länet har fått en
preliminär tilldelning för budgetåret 92/93 på ca 625 milj.kr.
för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Detta är otillräckligt.
För att kunna hantera situationen och hålla arbetslösheten
under 3 % är behovet cirka 845 milj.kr.
Det är således inte bristen på uppgifter som gör att
människor nu går arbetslösa i Jönköpings län. Det är
snarare oviljan att släppa loss medel för
framtidsinvesteringar, utbildning och annan
välfärdsverksamhet. Resultatet blir att en stor del av dessa
medel i stället används som kontantstöd till arbetslösa. Vi
anser att det finns ett val att göra och att riksdagen borde
välja den fulla sysselsättningen i Jönköpings län och i övriga
landet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att främja
sysselsättningen i Jönköpings län.
Stockholm den 11 maj 1992
Martin Nilsson (s)
Åke Gustavsson (s)
Catarina Rönnung (s)
Nils Nordh (s)
Allan Larsson (s)
Fi97
Bilaga 1
JÖNKÖPINGS LÄN
Vägverket
33 Södra Centrumleden
23,1
897 Värekulla-Hult
2,0
576 Burseryd-Åtterås
9,3
E4 Ljungarum-A6, mittbarriär
9,5
951 Sonarp.Solberga
6,8
S Vägen, Vallgatan-Spexhultsvägen
7,4
Driftobjekt i hela länet
90,0
133 Bro vid Bunnström Viltstängsel
4,5
------------
152,6
Banverket
Div smärre objekt (S:a Stambanan)
8,2
Div smärre objekt (länsjärnväg)
5,6
------------
13,8
Fi97
Bilaga 2
JÖNKÖPINGS LÄN
Byggstart
Kostn
Antal
mkr
syssels.
Jönköpings kommunNy-om-tillbyggn.
kommunala lokaler
Bäckadalsgymnasiet
30,0
Ers.lokaler för Liljeholmsskolan
12,0Gator och vägar
Gång- och cykelleder, särskilda leder för biltrafiken m.m.
150,0
15
Uppr. gatunätet
10,0
Nässjö kommun
Ny-om-tillbyggn. kommunala lokaler
Träcentrum
50,0
30
Gymnasieskolan Brinell
2,0
3Uppr. kommunala fastigheter
Gator och vägar
Nyanläggn. V Vägen--Vallg. Kvartorp
9210
9,5
Spexhultsbron
9212
4,0
V.Vägen: Blockg.--Jönk.vägen
9211
8,0
V.Vägen: Bodav.--Björkstickan
9210/94
8,6
Stortorget
9209
4,0
Större underhåll
92
5,0
Rostsk.program för belysn.stolpa
och andra stålkonstruktioner
92
0,5
Sävsjö kommun
Ny-om-tillbyggn. kommunala lokaler
Samlingslokal
30,0
Skola och idrottshall
15,0Vatten- och avloppsanläggningar
Vatten- och reningsverk
40,0Gator, vägar och järnvägar
Förbättr. av glesbygdsvägar
Tranås kommun
Ny-om-tillbyggn. kommunala lokaler
Uppr. Folkets Hus
3,0
3Uppr. skolor
Vatten- och avloppsanläggningar
Renov. reningsverk
Gator och vägar
Inlandsvägen
2,6
Vaggeryds kommun
Ny-om-tillbyggn. kommunala lokaler
Två ålderdomshem
13,5
10
Servicehus
85,0
40
Nyb. gymnasium
53,0Vatten- och avloppsanläggningar
Avskärande huvudavloppsledning
13,5Skillingaryd--Vaggeryd
Vetlanda kommun
Ny-om-tillbyggn. kommunala lokaler
Folkets Hus
20,0
15--60
Utb. gymnasieskolan
25,0
15--60
Utb. gymnastikhall
3,0
10Omb. 4 ålderdomshem
Om- o. tillb. sjukhem
Uppr. skollokaler
Gator och vägar
Uppr. glesbygdsvägar
5--10
Värnamo kommun
Ny-om-tillbyggn. kommunala lokaler
Nyb. Skogsinstitutet
30,0Uppr. ventilation äldre fastigheter
Uppr. skolor
Gator och vägar
Uppr. grusvägarna
10--15