Örebro län har under den senaste 20-årsperioden utsatts för en omfattande och kraftfull strukturomvandling. Denna snabba omvandling har under senare år förstärkts av bl.a. försvarsindustrins omvandling och att länet har haft stor andel tung industri.
Den internationella lågkonjunkturen, strukturproblemen i svenskt näringsliv, en överspekulerad fastighetsmarknad, finansmarknadens kollaps och den borgerliga regeringens ekonomiska politik och oförmåga att ge näringsliv, kommuner och myndigheter en hållbar framtidsinriktning har lett till efterkrigstidens högsta arbetslöshet. Med våldsam kraft drabbar effekterna i hög grad också Örebro län.
Den i propositionen aviserade neddragningen av kommunernas ekonomi drabbar i synnerhet länets kommuner på ett orättfärdigt sätt som inte kan accepteras. Det hotar inte enbart kvalitén på den kommunala servicen utan kommer också att innebära ökad arbetslöshet genom att kommunerna tvingas göra omfattande personalinskränkningar.
Förutom att det minskar möjligheten för ungdomar att få tillträde till arbetsmarknaden så drabbas kvinnor särskilt hårt då inskränkningarna i den kommunala verksamheten slår särskilt hårt mot vård och omsorg.
Vad gäller industrisektorn har länet en koncentration av tung verkstads-, process- och gruvindustri i länets norra, västra och södra del, ''halvmånebältet''. Efter analyser och olika framskrivningar kan man påvisa att detta sammanhängande område har ett stort behov av förändring, förnyelse och reindustrialisering.
Gemensamt för de i halvmånebältet ingående kommunerna är beroendet av industrisektorn -- både ur aspekten beroendet av en bransch och beroendet av ett företag.
Området, speciellt dess norra och västra delar, har haft strukturproblem sedan början av 70-talet. Detta har medfört att Örebro län haft en mycket negativ befolkningsutveckling under den senaste 20-årsperioden.
Den näringsstruktur som finns i länets centrala och tätbefolkade delar har inte av egen kraft kunnat generera en sådan förnyelse och utökat antal arbetstillfällen att detta uppvägt ''halvmånesbältets'' negativa utveckling.
Det behövs kraftfulla åtgärder både i det kortsiktiga och det långsiktiga perspektivet för att komma till rätta med länets problem. I det korta perspektivet behövs utvidgade arbetsmarknadspolitiska insatser med mera flexibilitet i användningen av dessa medel.
En tidigareläggning är önskvärd av de till mitten av 90- talet planerade vägutbyggnader, vars projektering är så långt framskriden att de redan nu skulle kunna sättas igång. Det skulle kunna förbättra den svåra arbetsmarknadssituation som länet nu befinner sig i.
I det längre perspektivet behövs en genomtänkt strukturpolitik som angriper de grundläggande problemen och ger förutsättningar för en förnyelse och reindustrialisering.
Nya stabila näringsstrukturer kan inte uppstå utan att en gynnsam miljö har skapats för näringslivsutvecklingen. De viktigaste insatserna i en sådan strukturpolitik är att skapa och stimulera kompetensuppbyggnad genom en förstärkning av utbildningsväsendet, förbättringar av kommunikationerna, genom ökade infrastrukturinvesteringar samt utveckling och förstärkning av de regionalpolitiska medlen.
Kravet på utbildningsspolitiken kan delas upp i två delar. En del som söker ge förnyad och förbättrad kompetens till dessa som drabbas av strukturförändringen. Däri kan inrymmas att ökade arbetsmarknadsmedel ställs till förfogande för utbildning, komvuxutbildning samt decentraliserad högskoleutbildning. En andra del skulle kunna omfatta högskoleutbildningen. Högskolan i Örebro skulle kunna bli ett centrum genom en breddning och mera kvalificerad teknisk utbildning.
Örebro län är befolkningsmässigt Sveriges mittpunkt. Där vägar och järnvägar korsar varandra skulle ett betydelsefullt transportcentrum för hela landet kunna utvecklas. Förbättringar av de Europa- och riksvägar som går genom länet bör ske. Utbyggnad av tågtrafiken på Mälarbanan och snabbförbindelse för persontrafik och terminal för godstransport på järnväg skulle kunna bidra till en för länet positiv framtidsutveckling.
Även om nuvarande lågkonjunktur om några år kommer att vända uppåt är läget sådant att arbetslösheten i länet kommer att ligga kvar på en hög nivå och påverka läget långt in på 2000-talet. Det finns många tecken som tyder på att om inte speciella åtgärder sätts in så kommer nuvarande situation på arbetsmarknaden, med alltför hög arbetslöshet, att konserveras på en oacceptabel nivå.
För närvarande är arbetsmarknadssituationen den, enligt länsarbetsnämnden, att 7.454 personer var arbetslösa vid april månads utgång. Efterfrågan på arbetskraft är fortfarande mycket svag. Under månaden anmäldes 1.000 lediga jobb till länets arbetsförmedlingar vilket är nästan 500 färre än för ett år sedan. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder är för närvarande 5.492 personer.
Den politik som regeringen för och de åtgärder som föreslås i kompletteringspropositionen kan närmast ses som ett hot, speciellt mot glesbygden, i stället för en förbättrad arbetsmarknadssituation.
Regeringens ekonomiska politik och särskilt dess förslag vad beträffar den kommunala ekonomin måste därför avvisas och politiken i stället utformas enligt vad som redovisats i de socialdemokratiska partimotionerna.
Efter att ha inventerat möjligheterna att tidigarelägga en rad olika objekt (se bilagor från Banverket, Vägverket, SJ och länets kommuner) kan vi konstatera att det finns en stor reserv av arbetsmöjligheter som om de kom till utförande på ett avgörande sätt skulle förbättra arbetsmarknadsläget samt dessutom förbättra infrastrukturen och andra servicemöjligheter i Örebro län.
Åtgärderna bör snarast komma till utförande genom ökade statliga anslag.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade arbetsmarknadsinsatser i Örebro län.
Stockholm den 8 maj 1992 Håkan Strömberg (s) Sture Ericson (s) Maud Björnemalm (s) Hans Karlsson (s) Inger Lundberg (s)
Fi96 Bilaga 1 ÖREBRO LÄN
Byggstart Kostn Antal mkr syssels Askersunds kommun Ny-om-tillbyggn. kommanala lokaler Kulturbyggnader värda att bevara, 6,0masugn i Mariedamm, stallar i Aspa Bruk och Folkets Hus Degerfors kommun Ny-om-tillbyggn. kommunala lokaler Folkets Hus, Degerfors Folkets Hus, Svartå Renovering av skolkök Gator och vägar Upprustn. av bro över järnväg Småvägar i ytterområden (Svartå-Åtorp) Hallsbergs kommun Sanering av VA-ledningar Upprustning av kommunens vägnät inkl. de enskilda vägarna Upprustning av de statskommunala vägarna Asfaltering av grusvägar för att minska kommande vägunderhåll Genom gång av kommunens samtliga skolor och barnomsorgslokaler avseende bl.a. ventilation och underhåll Upprustning av kommunala lokaler Tidigareläggning av ROT-verksamhet Införande av tredje gymnasieåret på samtliga linjer Intensifiera arbetet med ex.vis anställning av en näringslivssekreterare med bl.a. arbetsuppgift att få ytterligare småindustrier till kommunens alla tätorter Fritid och kulturminnen Bygga Tälleleden Starta godsterminalen Bygga en 50 metersbassäng vid Alléhallen Iordningställ och försköna Stortorget Försköna/utveckla Nytorget Fixa förenings- och ungdomshus i gamla panncentralen Bygg ut Långängsskolan
Fi96 Bilaga 1.2
Byggstart Kostn Antal mkr syssels Hällefors kommun Ny-om-tillbyggn. kommala lolaler Räddningsstation Hällefors Bygga om Folkets Hus Rest. Höga Nords skola Belysning, akustik och ventilation i skolor och barnstugor Bygga om lägenheter till sjukhem Bygga om lägenheter till gruppboende Bygga skalet till småföretagarcentrum Fritid och kulturminnen Bygga 20 övernattn.stugor vid Sörälgens camping Asfaltera infarten till Sörälgens camping Slyröjning vid Sörälgens camping Markbereda för fler uppställningsplatser vid Sörälgens camping Renovera sporthallen Nytt tak på ishallen Renovera kulturminnesmärken Renovera Krokbornsparken Bygga amatörteaterscen i Bredsjö FH Förbättra motionsspår vid Hurtigtorpet, HOK-stugan m.m. Konstfrusen bandybana, jordvärme Renovera badplatser Va- och avloppsanläggningar Rusta VA-nätetGator och vägar Bygga om vägarna Hällefors-Kopparberg, Hjulsjö-Grängeshyttan o Hällefors-Sävsjön Cykelvägar o trottoarer i Hällefors Asfaltering järnvägsbanken mellan Gäddsjön och Sävsjön samt nerfarten till sjön Norrälgen Planskild korsning Riksvägen Billocksvägen Rest. gator och vägar i tätorterna Bygga om torget i Hällefors Kumla kommun Ny-om-tillbyggn. kommunala lokaler Uppr salbyggnader 15,0Gator och vägar Ny genomfartsled i centrum 10,0
Fi96 Bilaga 1.3
Byggstart Kostn Antal mkr syssels Laxå kommun Gator och vägar Miljöförbättrande åtgärder utmed GoC-väg utmed väg 575 i Tived GoC-väg utmed väg 575/577 i Åbydammen, Finnerödja GoC-väg utmed väg 577, Skagerholmsv. Laxå. GoC-väg Gustav Vasas väg Hersskapsstigen, Laxå. Omb. korsningen väg 577/578 GoC-väg Gustav Vasas väg Herrskapsstigen, Laxå. GoC-väg Herrgårdsvägen -- Vindarnas väg, Laxå Ombyggnad av GoC-tunnel under E3 mellan Smedjegatan och Revirvägen, Laxå. Lindesbergs kommun Ny-om-tillbyggn. kommunala lokaler Förvaltningshus 60,0Gator och vägar GoC-väg södra infarten till Lindesberg GoC-väg runt Lindesjön Ljusnarbergs kommun Ny-om-tillbyggn. kommunala lokaler Kopparbergs Folkets Hus 7,0 15 Ljusnarsskolan 2,0 Örebro kommun Ny-om-tillbyggn. kommunala lokaler Loge vid Snavlunda 1,2 Stureskolan ny ventilationsanl. 4,0 Engelbrektsskolan, nytt hemkunskapskök 3,5 Engelbrektssk. ny ventilationsanl. B-huset 5,3 Engelbrektssk. A-huset; ventilation i gymn.byggn. o paviljong, handikappanpassn 12,2 Förskoleseminariet 2,1 Stureskolan byte av fönster 0,4 Mikaelsskolan rep. av fönster 0,4 Risbergska sk. tillb.förråd för hörseltekniker 0,6 Risbergska skolan ren. gymn.sal och ljusgårdar 9,9 Kom-Vux omb. av kök 1,05 Almby skola 10,0 Rostaskolan,oml.dräneringsyst. 1,5 Rostaskolan, ventilationsanl. låg- och mellanstadiedelen 9,5 Solgården, ombyggn. ålderdomshem 3,6
Fi96 Bilaga 1.4
Byggstart Kostn Antal mkr syssels Rostahemmet, ombyggn. ålderdomshem 20,0 Ölmbrogården, ombyggn. ålderdomshem 18,0Fritid och kulturminnen Rustning av Ankarsvärds magasin vid Karlslund 2,8 Rustning Orangeriet vid Karlslund 0,4 Rustning av muren vid Karlslund 0,3 Trängens idrottsplats, omkln.rum med dusch och nya förråd 2,5 Vinterstadion, nya personalrum 1,5Gator och vägar Diverse gång- och cykelvägar 12,5 Bussgata till Ladugårdsängen 2,0 Rostabron, bro över Svartån 12,0 Ny infart travbanan omgående 3,5 Linjegatan Hagmarksgatan '' 5,5 Rudbeckstunneln '' 5,0 Trafiksanering Södermalm 1,5 Längbrogatan -- genomfart '' 0,7 Bodekullsvägen i Mosås 3,0 Bullersanering Kungsgatan '' 1,5 '' Alnängsgatan '' 1,0 '' Ö Bangatan '' 1,2 LOD-arb. Älvtomtabäcken 2,2 Bearbeta Svartåns stränder 2,0
Fi96 Bilaga 2 ÖREBRO LÄN
Byggstart Kostn Antal mkr syssels Vägverket Ombyggn. rv 61, förbifarten vid Kil Ombyggn korsningen väg 577/578, Finnerödja Högmastbeslysning krsningen E3/v 577, Finner. Utfart sågdammen, Hagen m.fl. på E3 vid Bodarna rastplats Vänsteravfart korsningen E3/väg till Sockestugan Högeravfart E3/Lars Lindahls väg, Laxå Vänsteravfart korsningen v 205/Nyhammarv. Laxå V 205, förbifart Röfors 93 V 577, planfri korsn. väg/järnväg, Finnerödja V 533, Röfors -- Undenbotten V 575, Tived -- kommungränsen V 503, Tivedstorp -- Sörbytorp V 205, fortsatt ombyggn Röfors -- Askersund Planfri korsning vid väg 205:s östra anslutning med E3, Laxå E3, förbifart Laxå Rv 60, ombyggn. Fornaboda -- Storå Lv 249 upprustn. Frövi -- Fellingsbro Lv 815, asfaltering Fellingsbro -- Örebro Upprustn rv 49 + 50 Askersund
Fi96 Bilaga 2.1 ÖREBRO LÄN
Byggstart Kostn Antal mkr syssels Vägverket 575 R Länsgräns-Tived 7,9 608 Bro Åsbro 3,6 786 Bro Silvergruvan 3,3 787 Jordbron-Sävsjön 2,7 205 Förbifarten Röfors 15,5 851 Kåfalla-Pilkrog 5,4 792 Bro Ställdalen 5,5 60 Bäckvägen-Lillån 13,0 509 Stockås-Ljungtorp 3,6 519 Kvistbroka-Binninge-Ledäng 4,4 520 Ramtorp-Tångeråsa kyrka 624 Bro Biskopskvarn 3,4 815 N Karlstorp-Högtorp 4,8 5001 Tillfart Pilängens ind omrd 25,2 564 N Folkavi-Bröttorp 5,0 51 Genom Hjortkvarn 15,0
118,3
Fi96 Bilaga 3 ÖREBRO LÄN
Byggstart Kostn Antal mkr syssels SJ Resecentrum, Mälar-/ Svealandsbanorna 20,0 Säkerhetshöjande åtg 35,0 Eftersatt underhåll 16,0 Övr underhålls- och investeringskostnader 19,0 Investeringar för godstrafik 3,1
93,1
Fi96 Bilaga 4 ÖREBRO LÄN
Byggstart Kostn Antal mkr syssels Banverket Div smärre objekt (godsstråket genom Bergslagen) 9,6 Geotekn åtg, Frövi-Köping 5,4
15,0