med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringsproposition)
Särskild ö-faktor vid beräkning av statsbidrag till Öckerö
kommun
Kommunalekonomiska kommittén skriver att alla
tidigare utredningar varit samstämmiga om vilka faktorer
som orsaker merkostnader för kommunerna. De anges,
utan inbördes rangordning, somklimat
befolkningstäthettätortsgradantal tätorter
folkmängdavståndexploateringsgradtopografi
sysselsättningsgrad.
För att ge en rättvisande bild av Öckerös situation bör
även vatten räknas som yta och omräknas med en faktor
som anger faktisk tidsåtgång/kostnad för vatten- resp.
landtransport.
Om så sker pekar samtliga ovanstående faktorer utom
klimatfaktorn på att kommunen har stora extrakostnader
p.g.a. sin geografiska struktur.
Samtliga tidigare kommunalekonomiska utredningar
har också visat på detta.
Näringsliv
Öckerö kommun var fram till mitten av 1960-talet en
kommun med i det närmaste 100 % egensysselsättning.
Huvuddelen av befolkningen var sysselsatt inom fisket eller
därtill knutna näringar som varv och trålbinderier. Antalet
yrkesverksamma fiskare har från att ha varit 1 142
år 1965 minskat till 240 år 1992.
Bortfallet av arbetstillfällen inom fisket har bara till en
del kunnat ersättas av nya förvärvsverksamheter inom
kommunen. Näringslivet i kommunen består i huvudsak av
en tillverkningsindustri (båtpropellrar) med ett sextiotal
anställda och ett stort antal småföretag i skilda branscher.
Förutsättningarna för nyetablering begränsas av bristande
tillgång på exploateringsbar mark.
Omkring 3 000
personer tvingas därför pendla med en eller flera
färjetransporter till fastlandet för arbete. Nödvändiga krav
på offentlig service på de olika öarna, som var och en utgör
en egen tätort, har medfört att andelen offentliganställda
överstiger riksgenomsnittet. En begränsning av offentlig
service kräver kompensation i form av förbättrade
transportmöjligheter mellan öarna. Alla transporter mellan
öarna och från öarna till fastlandet måste ske över vatten
och innebär därmed för flertalet verksamheter en allvarlig
konkurrensnackdel.
Kommunens struktur med tio öar försvårar
företagsetableringar och utgör ett hinder för näringslivets
utveckling i kommunen.
Kommunikationer
Öckerö kommun är en arkipelag bestående av tio
bebodda öar. Tre av dessa öar är sammanbyggda med broar.
Övriga öar har kontakt med kommuncentrum via bil- eller
personfärjor. Kontakt med fastlandet sker via bilfärjor från
Hönö eller Björkö.
Större delen av kommunens service och kommersiella
utbud finns naturligt nog på de sammanbyggda öarna.
Ca 3 500
personer pendlar dagligen in till fastlandet för arbete
eller studier. Av dessa pendlare utnyttjar ca 1 000
kollektiva färdmedel och resterande använder bil.
Uppbyggnaden av bil- och persontrafiken skapar mycket
stora kostnader för kommunen. All varuförsörjning måste
ske med färjor. Förutom att färjdriften kostar stora summor
årligen erhålls ökade transportkostnader då
transportföretagen tar betalt för den mertid som överfarten
med färjorna ger upphov till.
Kommunens kostnader för buss- och färjetrafiken
uppgår 1992 till 18,1 milj.kr. För denna kostnad får man 30-
minuterstrafik med buss under högtrafik, 90-minuterstrafik
med buss under lågtrafik, 60-minuterstrafik med färja
under högtrafik och 90-minuterstrafik med färja under
lågtrafik. Färjetrafiken stoppar vardagar vid 22-tiden på
kvällen och de som bor på de mindre öarna måste lämna
Göteborg vid 21-tiden för att över huvud taget komma hem.
Kommunens struktur med tio öar försvårar, fördyrar och
fördröjer transporter.
Renhållning
Avfallet från samtliga öar transporteras per bil via
antingen statlig eller kommunal bilfärja till en centralt
placerad omlastningsstation på ön Öckerö.
Vid omlastningsstationen sorteras allt avfall för vidare
transport till Göteborgsregionens avfallsaktiebolags
anläggningar och till olika återvinningsföretag i Göteborg.
Öckerö är den enda kommunen i regionen som p.g.a.
markbrist inte har fysiska förutsättningar att anlägga en
byggtipp. Detta innebär att allt avfall måste transporteras
till fastlandet för destruktion. Enbart denna kostnad uppgår
till 1,5 milj.kr. Dessutom tillkommer stora extrakostnader
för sjötransporter mellan kommunens öar och för
omlastning.
Trots att renhållningsavgifterna är de högsta i regionen
måste kommunen skjuta till ca 1 milj.kr. av skattemedel.
Kostnaderna för renhållning i Öckerö kommun är ca 25 %
högre än i kommuner på fastlandet.
Kommunens struktur med tio öar försvårar och fördyrar
renhållningsverksamheten.
Vatten och avlopp
Tillgång till färskvatten saknas inom kommunen, varför
renvatten måste inköpas från Göteborgs kommun och
distribueras till öarna via dykarledningar på havsbotten.
Andra kommuner med mer normala förhållanden
tillgodoser sin vattenförsörjning med en högreservoar
medan Öckerö fått bygga nio högreservoarer samt ett stort
antal tryckstegringsstationer.
Avloppsreningen sker i dag via två mindre avloppsverk
på Rörö och Hyppeln samt ett centralt reningsverk beläget
på Hönö. Dessa förhållanden har medfört att ett stort antal
pumpstationer och dykarledningar fått anläggas.
Kommunen har vid två tidigare tillfällen gjort
kostnadsjämförelser gentemot en s.k. normalkommun
(Stenungsund). Utredningen visade att
anläggningskostnaderna låg ca 30 % högre för Öckerö
kommuns del.
Det höga kostnadsläget för va-anläggningarna orsakas
av transporter över vatten av material och arbetskraft. En
annan kostnadshöjande faktor är att allt
återfyllningsmaterial i bergsschakt måste transporteras från
fastlandet.
Drift- och underhållskostnaderna för va-verksamheten
fördyras också då alla transporter till resp. anläggning måste
ske över vatten. Det totala värdet av va-anläggningar
uppgår till 950 milj.kr. varav ca 400 milj.kr. utgör
merkostnad p.g.a. kommunens läge och struktur.
Driftkostnad 1992 inkl. kapitalkostnad är 19,1 milj.kr.
varav 6 milj.kr. utgör fördyring jämfört med
normalkommunen.
Kommunens struktur med tio öar försvårar och fördyrar
va-verksamheten.
Räddningstjänst
För att räddningstjänsten skall fungera effektivt räcker
det inte med en räddningsstyrka och en brandstation som i
flertalet mindre kommuner. Räddningsstyrkor finns i dag på
Öckerö, Björkö och Knippla. Räddningsvärn finns på
Rörö, Hyppeln, Kalvsund, Grötö och Fotö. Denna dyrbara
organisation beror, utöver kommunikationsförhållandena,
på befolkningens koncentration till tätorter på varje ö.
Material- och personalkostnader blir givetvis mycket höga.
Kommunens karaktär av skärgårdskommun med tio
tätbebyggda öar försvårar och fördyrar räddningstjänsten.
Kultur och fritid
P.g.a. kommunens geografiska struktur finns föreningar
med likartad inriktning på kommunens samtliga öar.
Behovet av lokaler och anläggningar är därför större än i
andra kommuner. På varje ö finns möjligheter till
rekreation i form av promenadstigar, motionsspår,
badplatser m.m. Underhåll och skötsel som kräver
specialkunskaper samt nödvändiga transporter innebär
höga kostnader p.g.a. färjetransporterna.
Föreningar tar redan i dag ett aktivt ansvar för delar av
verksamheterna. Vissa basresurser svarar dock kommunen
för.
Kultur- och biblioteksverksamheten måste i högre grad
än i andra kommuner förläggas till närmiljön på resp. ö,
eftersom kommunens ö-struktur försvårar utnyttjande av
den centrala samhällsservicen på ''huvudöarna'' Öckerö--
Hönö--Hälsö.
Öarna i Öckerö kommun är skärgårdssamhällen som -- i
motsats till vad som är fallet i övriga Bohuslän -- lever året
runt. Det borde vara ett gemensamt nationellt intresse att
dessa samhällen ges möjlighet att överleva.
Undervisning
Öckerö kommun bedriver grundskoleverksamhet för
omkring 1 500
elever fördelade på nio öar och 16 skolhus.
Gymnasieeleverna går i skola på fastlandet. Öarna i Öckerö
kommun har hög tätortsgrad, eftersom vattnet mellan dem
inte beaktats som yta vid bedömningen. Likväl klassas
öarna Rörö, Hyppeln och Knippla som glesbygd. Antalet
elever per kvadratkilometer utgör 58 om endast landytan
räknas och 2,9 om även vattenytan ingår i beräkningen.
Att med allmänna kommunikationsmedel färdas från
Rörö i norr till Fotö i söder tar lika lång tid som att färdas
från Göteborg till Falköping.
Kommunens dilemma är att varje minskning av
serviceutbudet på mindre öar måste motsvaras av dyrare,
tätare kollektivtrafik.
Kommunens struktur som ö-kommun försvårar och
fördyrar undervisningen.
Äldreomsorg
Kommunens struktur med tio öar, av vilka endast tre har
fast inbördes förbindelse, medför överkostnader för
arbetsresor. Den kvälls/nattpatrull som finns har
stationerats på Öckerö och kan endast betjäna de med
broar sammanbyggda öarna, Hälsö--Öckerö--Hönö. På var
och en av de övriga öarna måste anställd personal finnas för
att utföra kvälls- och nattarbete.
Fördyringar uppkommer genom att öarna bara i
begränsad utsträckning kan nås på obekväm arbetstid. För
arbetsledarna innebär arbetet ett onormalt antal restimmar
p.g.a. transportsystemet. Genom väntetider vid
färjetransport i samband med läkarbesök, etc. där personal
måste medfölja, orsakas kommunen extra kostnader.
Kommunens struktur med tio öar försvårar och fördyrar
äldreomsorgen.
Barnomsorg
Av den barnomsorgsverksamhet som i dag bedrivs i
kommunen kan en stor del hänföras till kommunens
struktur. Således är verksamheten vid fyra av öarna direkt
hänförlig till kommunens geografi och vid ytterligare två
bedrivs verksamhet huvudsakligen av detta skäl.
Barnomsorgens kostnader uppgår 1992 till 40 423 kronor.
Av dessa kan 2 425
kronor direkt härledas till de verksamheter som vid
en sammanhållen geografisk struktur ej varit nödvändiga.
Till dessa kostnader kommer merkostnader inom
administrationen.
Kommunens struktur med tio öar försvårar och fördyrar
barnomsorgsverksamheten.
Sammanfattning
Vi anser Öckerö kommun otillbörligt missgynnad av de
generella beräkningsgrunder som inte beaktar kommunens
särart som skärgårdskommun.
Vår avsikt har varit att summariskt påvisa de faktiska
problem som en kommun med tio öar och tio tätorter har
att handskas med.
Den ö-faktor som åberopas av utredningen som ett sätt
att kompensera Öckerös och Gotlands mycket speciella
situation måste, enligt vår mening, vägas in i systemet.
Att hänsyn tas till ö-faktorn vid beräkning av statsbidrag
är en förutsättning för att Öckerö kommun skall kunna
fortsätta att vara en levande skärgårdskommun.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att en särskild ''ö-faktor'' skall
vägas in vid beräkning av statsbidrag till Öckerö kommun.
Stockholm den 11 maj 1992
Karl-Erik Svartberg (s)
Lennart Nilsson (s)
Lisbet Calner (s)
Sverre Palm (s)